Enligt forskarna är studien näst intill komplett, vilket innebär att tamhunden blir det femte däggdjuret efter människan, husmusen, bruna råttan och schimpansen som fått sitt DNA fullständigt kartlagt.
Att döma av analyserna innehåller hundens DNA cirka 2,4 miljarder baspar - de minsta byggstenarna i arvsmassan - vilket är betydligt färre än hos människan som har 2,9 miljarder baspar. Det tycks också som om hunden har något färre gener än människan.
Grundläggande gener
Det viktigaste med kartläggningen är dock att hunden tillhör en helt annan däggdjurslinje än människan och de andra kartlagda däggdjuren. Det innebär att man nu kan börja söka efter DNA som ligger till grunden för alla däggdjur.Jämförelser mellan DNA hos mus, människa och hund visar att ungefär fem procent av arvsmassan hos alla tre har formats genom naturligt urval. En del av detta består av gener som kodar för proteiner, det vill säga bestämmer hur individen ska se ut. Men vilken funktion resten har är okänt.
- Troligen är det en del av arvsmassan som är nödvändig för att åstadkomma ett däggdjur. Det är en fantastisk utmaning att lista ut vad det är för någonting, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.
Styr beteendet
En annan viktig aspekt är att tamhunden delar många ärftliga sjukdomar med människan.- Det betyder att vi kan börja söka efter de specifika gener som ligger bakom många av sjukdomarna, säger Ellegren.
Ännu mer fascinerande är kanske att det nu blir möjligt att söka efter gener som styr beteenden. Hundar har ofta avlats för att bli aggressiva, snälla, lydiga eller keliga.
- Det är ett känsligt ämne, men viktigt eftersom många människor lider av beteenderelaterade sjukdomar, säger Ellegren.