Den 31 december 1987 sändes de första minuterna kommersiell tv i Sverige. Det första tittarna fick se var ett inslag där TV 3:s dåvarande programchef Annie Wegelius sprang omkring i London, korsklippt med den tecknade serien "Bernard och Bianca".
- Vi anlitade en oerhört seriös finlandssvensk filmregissör, som bestämde att storyn skulle vara att jag var på väg till London och nästan kom för sent. Man plåtade mig springande på Oxford Street med olika resväskor och in och ut ur taxibilar. Sen går jag omkring med åttiotalsfrilla och grön taftkjol och försöker se jäkligt seriös ut, säger Annie Wegelius, som numera är programdirektör på SVT.
- Något som var alldeles speciellt var när vi bevittnade den första reklamfilmen som gick ut över Skandinavien. Jag tror det var Toy eller Juicy Fruit.
För det var ju reklamen som var speciell för TV 3. Tv hade alla svenskar kunnat se sedan länge. Men reklam-tv var något annat: en ny epok var inledd. Men det skulle dröja innan saker och ting hade satt sig. TV 3 var ett hastverk - bara ett drygt halvår tidigare hade ägaren Jan Stenbeck dykt upp på kontoret och deklarerat att sändningarna skulle börja på nyårsafton.
- Vi var ju pionjärer, vi startade allting från början. Det fanns ingen reklammarknad, det fanns inga annonsörer, det fanns inga producenter som hade gjort något utanför SVT. Vi ritade kartan medan vi sprang. Och vi fick springa så otroligt fort - vi startade hela kanalen på knappt sju månader, säger Annie Wegelius.
Men själv vill han inte prata om det så mycket. Och något speciellt favoritögonblick vill han inte utse.
- Jag har gjort ömsom vin, ömsom vatten. Jag sitter inte och värderar saker på det viset i efterhand, jag är inte lagd på det viset. Det är massor med program jag tycker har varit jävligt roliga. Om de sen har varit roliga för mig eller för publiken, det får andra bedöma, säger Robert Aschberg.
Journalisten och författaren Håkan Lahger, som tillsammans med kollegan Love Svensson skrivit boken "Blåsningen - historien om kommersiell tv i Sverige", har desto mer att säga om Aschbergs intåg i rutan.
- Tittar man på de första programmen som Aschberg gjorde så är de väldigt kul och epokgörande. Han klev ju verkligen fram som en modern Hyland. Han är en av våra största tv-begåvningar. Att han sen slarvar bort sin begåvning totalt och gör tv med vänsterhanden, det är hans sak. Men han passar otroligt bra i tv, säger Håkan Lahger.
Men bråkstakestämpeln har bleknat betydligt under de 20 år som gått. I dag heter succeerna "Sing a long" och "Lyxfällan" och man riktar sig uttryckligen mot kvinnor och familjer.
- TV 3 håller på att bredda sig nu. Man vill inte vara gatpojke längre utan drar mer åt TV 4-hållet. Man vill bli en bredare familjekanal, och kanske lite mer kvinnlig. Det mer manliga innehållet vill man lägga i TV 6, säger Robert Aschberg.
Hur hade Sveriges tv-landskap sett ut i dag utan TV 3?
- Jag gissar att det förr eller senare hade kommit en annan aktör, vilket det också gjorde i TV 4. Sen vet jag inte hur snabbt det hade gått. Sverige var ju ett av de sista länderna i Europa som fick kommersiell tv. Jag tror att SVT hade varit tråkigare. Och jag vet att tv-tittarna hade haft betydligt mindre att välja på, säger Robert Aschberg.