En vanföreställning att alla har lika värde
Det är ett känsligt ämne eftersom vi alla sedan barnsben vaggats in att tro på detta, trots att dess omöjliga logik avslöjas när den utsätts för mytavrättarnas granskande ögon.
Så länge människor måste göra val kan inte de saker som man slits mellan ha samma värde. Använder man 100 kronor till att köpa x istället för y så har man visat att man hellre föredrar x än y, det vill säga, att x har större värde än y. Varje val man gör är alltså handlingar som visar att man värderar något högre än något annat.
Exakt samma princip gäller vid mänskliga relationer. Låt oss ta det mest uppenbara - äktenskap - som exempel. Om en man och en kvinna gifter sig med varandra befäster de att de föredrar varandra framför alla andra, och har därmed värderat sin partner högre än någon som inte fick vara med i äktenskapet.
Likadant är det vid vänskap: varje gång vi väljer att umgås med en person i högre grad än någon annan har man där gjort ett val och därmed en värdesmarkering.
Värde har också med behov att göra. Värdet av en brandsläckare ökar snabbt när det brinner, precis som en människa som för tillfället kan tillföra något är mer värdefull än någon som för tillfället inte kan det.
Den enda logiska konsekvensen av att påstå att alla är lika värda är att man bör leva som en eremit, utan någon som helst relation till annan människa.
Rättvisast blir det genom att inte sätta något värde som helst på andra. Det enda sättet att tilldela människor samma värde är att betrakta dem alla som värdelösa, vilket antagligen skulle betraktas som ytterst inhumant.
Att alla skulle vara lika värda låter bra på papper men är, som bevisat, en omöjlighet.
Så jobbar vi med nyheter