Lina Olofsson är projektledare. Projektet är ett samarbete mellan Kyrkstugeägarnas intresseförening, Piteå kommun, Länsstyrelsen, Norrbottens museum och Piteå församling. Projektet finansieras av Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Norrbotten och Arthur Bygdéns fond.
Ett gemensamt restaureringsprojekt för kyrkstugorna i Öjebyn ska i år inledas. Aldrig förut har ett projekt av denna storlek genomförts i en kyrkstad.
– Det går lättare om vi hjälps åt, säger Lina Olofsson som är projektledare.
En förstudie som genomfördes under 2023–2024 visade att stugorna var i stort behov av restaurering.
Några av de åtgärder som behöver genomföras är vattenavledning och dränering, samt renovering av murstockar och fasader. PT har tidigare skrivit om att klimatförändringar påverkar stugorna, vilket även förstudien visade. Stugorna fallerar delvis på grund av undermåligt utförda timmerlagningar under 1970-talet, vattenansamlingar, svamp och ett fuktigare klimat.
"Det krävs komplexa åtgärder eftersom stugor står så tätt och allt sjunker", säger Lina Olofsson.
Här visar Lina Olofsson skillnaden på tidigare timmerverk och restaurering som gjordes under 1970-talet. Då gjordes inga hakknutar längst ned, vilket kan få timmerstockarna att glida isär och då även kan få hela stugan att rasa.
Det område med mest aktuellt behov av åtgärder är kvarteret "Lottadjäla", där 16 stugorna står i en triangelform med en gräsplätt i mitten. Stugorna har sjunkit och de omslutande vägarna har med tiden byggts högre och högre. Detta medför ansamling av regnvatten mellan och under stugorna, vilket skadar de undre timmerstockarna.
– Många stugor behöver åtgärdas, men projektet måste prioritera de mest utsatta, säger Olofsson.
Kvarteret "Lottadjäla" fylls med regnvatten och stugorna tar skada av det alltmer fuktiga klimatet.
Jonas och Marica Berglund köpte sin kammare 2015.
– Min svåger brukar skämta "om man släpper en tegelsten här inne, rullar den", säger Jonas och visar sprickor i tapeten som inte fanns för tio år sedan.
Deras stuga lutar bakåt mot gräsplätten. Övervåningen, där deras kammare är, lutar mest.
– Stugorna står på dålig mark och extremt tätt. Det är inga bra förhållanden för en kyrkstuga, säger han.
Jonas och Marica Berglund i sin lutande kammare.
Jonas Berglund berättar att kammaren var nytapetserat när de flyttade in. Sprickorna måste komma från att stugan lutar, menar han.
Jonas och Marica Berglunds stuga lutar över grannens tak.
Paret märkte att deras stuga lutar över grannens när de fick uppmaningen att lyfta stugan på baksidan. Vid närmare anblick märkte de att "Lottadjäla"-grannarnas tak gick in i varandra. Lyfter man ena stugan kan den skada eller dra med sig grannens.
Stugorna står så pass tätt att taken går in i varandra. Flytten måste samordnas, annars riskerar man riva med grannens tak.
Stugorna står så pass tätt att taken går in i varandra. Flytten måste samordnas, annars riskerar man riva med grannens tak.
Så här tätt står kyrkstugorna i det mest kritiska längan av Öjeby kyrkstad. "En aln mellan stugorna skulle det vara", berättar Olofsson att det stod i gamla dokument. Det motsvarar nästa 60 centimeter. Dagens mellanrumm är betydligt mindre.
Här visar Lina Olofsson hur Jonas och Marica Berglunds stuga lutar över den röda.
En lösning kan vara att flytta två stugor till andra sidan vägen, för att glesa ut mellan husen. Det är dock lättare sagt än gjort, då stugorna ska förflyttas från kyrkans mark till kommunens. Ju fler steg och inblandade parter desto krångligare projekt.
– Tidigare har åtgärder bara utförts på enskilda stugor, av stugägarna. Nu råder behovet av åtgärder över de flesta stugor. Därför samordnar vi renoveringen, säger Olofsson.
Marika Berglund är fastighets- och kyrkogårdschef i Piteå Församling. Det är Piteå församling som är projektägare.
Men även samordningen mellan kyrkstugeägarna är ett besvär.
– Nuförtiden är det inte säkert att man känner de man delar stuga med, berättar Marika Berglund, fastighetschef i Piteå församling.
Det var förr vanligare att känna sina medägare, men genom arv och försäljning av kammarna är det idag inte helt säkert. Detta försvårar renovering av stugor.
Jonas och Marica Berglund är tacksamma över kontakten med deras grannar, så de slipper rodda med renoveringen själva.
– Det skulle vara svårt att lösa det själv, säger hon.
Även brist på hantverkare som behärskar timmerhus är ett besvär.
– Det finns inte så många kunniga hantverkare idag. Renovering av timmerhus kräver en viss erfarenhet, säger fastighetschefen Marika Berglund.
Utan hakknutar "fransas" timret upp och hela stugan glider. Det kallas också för att timret "kalvar".
"Äldst är bäst", säger Lina Olofsson när hon berättar att renoveringen under 1970-talet inte gjordes med rätt kunskap.
”Lottadjäla”-projektet är det första av sitt slag och Länsstyrelsen är intresserad av metoden, som tas fram, för hur storskaliga restaureringsprojekt i kyrkstäder kan genomföras på ett effektivt och hållbart sätt.
– Om de lyckas hitta en metod kan man applicera den på andra kyrkstäder, säger byggnadsantikvarien Anna Elmén Berg på Länsstyrelsen i Norrbotten.
Jonas Berglund, stugägare, och Anna Elmén Berg, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen, i kyrkstaden. (Arkivbild)
Elmén Berg berättar att ägandet av en kyrkstuga inte skiljer sig från ett bostadshus i lagens mening.
– Äger man ett hus är man ansvarig för dess underhåll. Därför tillkommer ansvar på stugägarna under projektets gång och ägarna kommer behöva gå in med en liten summa.
Länsstyrelsen kommer kunna dela ut bidrag, men kan inte stå för alla kostnader. Hon kan inte kommentera hur mycket stugägarna kan räkna med kostnaden blir, då det ännu inte gjorts några kostnadsberäkningar.
– Vi måste prioritera de stugor som är i störst behov, och kommer därför inte kunna lämna ut bidrag till alla. Det beror på hur mycket pengar vi har att röra oss med, säger hon.
Förr nyttjades kyrkstugona bara under kyrkhelger. Man var där tillfälligt. Paret Berglund vill fortsätta den traditionen och blev rekommenderade att inte tillbringa alltför mycket tid i kammaren, för kulturvärdets skull. "Vi har anpassat oss att inte vara här", säger Jonas Berglund.
Jonas och Marica Berglund hoppas kunna tillbringa tid i kyrkstugan i sommar.
– En sådan här möjlighet kommer aldrig komma igen, så det skulle vara dumt att inte hoppa på tåget. Vi är tacksamma över att det är i gång, även om det tar lång tid, säger Jonas Berglund.
Paret har redan vant sig vid att inte vara i stugan.
– Vi fick rekommendationen att inte vara här så ofta, så vi har redan vant oss, säger Jonas Berglund.
I sommar kommer de bara göra tillfälliga åtgärder innan renoveringen, som sker senare.
– Det känns trist om vi inte kommer kunna vara här i sommar, säger Jonas Berglund.