För drygt tjugo år sedan jobbade Lotta Lindgren halvtid som politiker, något hon kombinerade med en tjänst inom vuxenpsykiatrin.
– Samtidigt planerade jag både min fyrtioårsfest och en fest för min man, som också fyllde jämt. Jag är en aktiv person som gillar att vara i farten, så allt kändes kul. Det sammanföll också med att vår tioåriga dotter bestämde sig för att döpas, så även det fixade jag med.
Efter ett tag kände Lotta att något i kroppen inte stämde.
– Jag sov för lite, men tänkte att det skulle ordna sig när jag fick semester och sköt problemet framför mig.
.
Plötsligt dog ett spädbarn i släkten och när Lotta såg den lilla kistan på begravningen brast något för henne.
– Det blev för mycket och plötsligt kunde jag inte sova alls, berättar Lotta som sökte läkarvård för sina problem.
– Jag ville bli sjukskriven på halvtid, men läkaren var envis och efter en lång diskussion fick jag acceptera att han sjukskrev mig på heltid. I efterhand tänker jag att han räddade mitt liv, säger Lotta.
.
I sitt jobb som psykoterapeut möter Lotta många med sömnproblem. Hon tycker själv att hon har god nytta av sina egna erfarenheter.
– Jag lärde mig hur sårbara vi blir när vi inte kan sova. På jobbet tänker vi bara på att få komma hem till sängen, och när vi väl gått och lagt oss är det bara jobbet som snurrar i tankarna. Sömnbrist ger stora konsekvenser, på många olika sätt.
.
Var tredje person har sömnbesvär någon gång i livet, var tionde får svårare besvär. Problemen räknas som kroniska redan efter en månad – men det betyder inte att det inte går att slippa dem.
– Jag tror att mycket hänger ihop med hur samhället ser ut i dag. Tidigare var man ledig när man gick hem från jobbet. I dag lever vi i ett 24-timmarssamhälle och med mobiler och bärbara datorer blir gränserna otydliga. Arbete och fritid flyter ihop och vi är ständigt nåbara. Det blippar när någon skriver till oss på Facebook och plingar när ett mejl trillar in i inkorgen.
Annat som kan störa vår sömn är smärta, hormonella problem, övervikt, separation, dödsfall, småbarnsåren och en snarkande partner.
– I sammanhanget är det viktigt att fundera på hur man ser till att man får den vila man behöver, att ta ansvar för det.
.
Hur sömnen ser ut är såklart olika, men den gemensamma nämnaren är att sömnen behövs. Oavsett skepnad.
En späckhuggarunge kan vara vaken med sin mamma hela den första månaden, björnen går i idé under vintern och giraffen sover bara mellan fem och trettio minuter i stöten. Ett spädbarn kan sova en stor del av dygnet, medan sömnbehovet hos en äldre person är betydligt mindre.
– När vi sover städar kroppen bort skräp både fysiskt och psykiskt. Immunförsvaret stärks och hjärnan återhämtar sig och lagrar minnen. Många som är utmattade och sover dåligt har svårt att minnas saker och förmågan att koncentrera sig under en längre tid försämras.
.
Sover man fyra timmar i sträck tillgodogör man sig den viktiga djupsömnen, som faktiskt återkommer flera gånger per natt, men i kortare och kortare perioder.
– En tröst är också att det till viss del går att sova igen förlorad sömn. Eftersom vi är tröttare när vi lägger oss kvällen efter kommer vi snabbare ner i djupsömn. Sömnen anpassar sig efter vårt återhämtningsbehov.
.
Lotta delar in sömnbesvär i två delar: insomningssvårigheter och hypersomni.
Vid det förstnämnda har man svårt att somna, eller vaknar flera gånger under natten. Man kan uppleva att man knappt sover alls och känner sig inte utsövd när man ska kliva upp.
– Men det kan vara förtröstansfullt att veta att vi ofta sover mer än vi tror. Anledningen till att det inte känns så är att vi lägger större vikt vid de vakna perioderna – men för den skull behöver det inte betyda att sömnen är okej.
Lider man av hypersomni sover man mycket, kanske mellan tio till fjorton timmar per natt, men är fortfarande trött när man kliver upp.
.
– Den faktor som påverkar vår sömn allra mest är stress. Även om orsaken till varför vi känner oss stressade skiljer sig från person till person. När vi är stressade slår hjärtat fortare, temperaturen går upp och vi får mer blod till musklerna. Vår urgamla flykt- och kamprespons slår in, men i dagens samhälle är det sällan vi behöver fly eller kampa. I dag reagerar hjärnan på andra saker och det kan visserligen vara bra ibland. Men om vi trampar gasen i botten på vår bil dag ut och dag in så pajar bilen. Samma sak händer med oss människor, vi går också sönder tillslut. Stress föder stress och det blir lätt en ond cirkel.
.
Hur ska man då ta sig ur den cirkeln? Att förstå hur hjärnan fungerar kan göra känslorna lättare att hantera. Lotta tipsar om boken ”Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna” av Anders Hansen.
– En brandsläckare mot stress är motion, vi har fått en kropp som är gjord för att röra på sig. Börja i det lilla, gå runt kvarteret, hitta det du mår bra av och gillar. Själv gör jag bland annat morgongymnastik som tar sju minuter, och jag tycker att det har gjort stor skillnad.
Och istället för att ligga sömnlös och snurra mår många bättre av att kliva upp en stund.
– Det handlar om att sänka aktivitetsnivån i hjärnan. Många blir hjälpta av andningsövningar, att lyssna på ljudbok, lägga pussel eller lösa korsord.
.
I dag erbjuds många med sömnproblem insomningstabletter, sömntabletter och antidepressiv medicin.
– Jag är inte emot mediciner, de kan behövas en period och fungera som ett gips för själen. Men jag tycker att det är märkligt att det skrivs ut så mycket, när forskning visar att motion ger den bästa effekten. Kanske beror det delvis på att ingen tjänar pengar på att vi går ut i skogen. Naturen har enorm betydelse för hälsan och fågelkvitter och löv som prasslar i vinden är gamla ljud som hjärnan kan vila i, jämfört med trafik och telefoner som ringer och stressar vår hjärna.
.
Efter perioden med sömnproblem har Lotta lärt sig att vara mer lyhörd och rädd om sig själv.
– Om man har haft en förslitningsskada i axeln får man alltid vara extra försiktig så att man inte sliter upp samma skada igen. Jag tror att det är samma sak med hjärnan, det blir en slags förslitning som kanske aldrig läker helt och vi som har erfarenhet av det måste vara särskilt varsamma med oss själva.
För Lotta blev sjukskrivningen på några veckor och mycket tid ute i skogen en vändpunkt.
Hon skickar med en sista hälsning:
– Under livet går alla igenom svårigheter. Var inte rädd för att be om hjälp. Och sov gott!