Per-Axel Karlsson var Sara Vikbergs läkare när hon låg inlagd på rättspsyk från augusti 2013 till januri 2014. Han var också den som bedömde att hon var redo att slussas ut i samhället.
– Med tiden blev behovet från andra individer för stort och jag pratade med Piteåpsykiatrin att det var dags att återgå till öppenvården. Då var hon påfallande mycket bättre, säger Per-Axel Karlsson.
Kan du känna att beslutet var dåligt så här i efterhand?
– Det är alltid ett misslyckande när någon tar livet av sig och vi ska analysera om vi kunde ha gjort något annorlunda. Men jag anser fortfarande att hon var i skick för att gå vidare. Hon hade fått bostad och kommuninsatser i form av boendestöd.
Men Sara Vikbergs psykiska hälsa försämrades och hon återgick till missbruk. Innan hon tog sitt liv i början av september hade hon vädjat om att bli inlagd på psykiatrin i Piteå.
– Jag minns att det var väldigt svårt för henne att få plats, säger Per-Axel Karlsson.
Svåra prioriteringar
Han kan inte uttala sig om varför Sara Vikberg inte blev inlagd. Däremot konstaterar Per-Axel Karlsson att jourläkare på psykiatrin ofta tvingas till svåra bedömningar.
– Många har ett vårdbehov och vem ska man skriva ut? Den situationen brottas jag med när jag jobbar som bakjour på akutpsykiatrin i Sunderbyn. Jag måste skriva ut någon för att att en annan ska skrivas in även om jag tycker det är tidigt i förloppet.
Behövs fler vårdplatser
Hälften av rättspsykiatrins 53 platser beläggs av personer dömda till vård. Resten tas upp av särskilt vårdkrävande patienter som övriga vuxenpsykiatrin i Norrbotten inte mäktar med.
– Jag ser ett stort behov av fler vårdplatser, framförallt för längre tids behandlingar. Vi har platser i Öjebyn men annars finns det inte någon som kan ta emot patienter en längre tid, säger Per-Axel Karlsson.
Otroligt överbelastade
Psykiatrin i Sunderbyn har förlorat ett stort antal sjuksköterskor och tvingats till nedskärningar. Enligt Per-Axel Karlsson har det ökat trycket på alla andra kliniker.
– Antalet tillgängliga platser på akutpsykiatrin minskade drastiskt. Den kämpande personalen har gjort allt de kunnat för att åstadkomma en bra vård men det är inte lätt när man har en så liten akutavdelning på ett så stort befolkningsunderlag. Vi vill ta vårt ansvar och hjälpa patienter men när vi ska återbörda dem till hemkliniken är de ofta upptagna av annat. Avdelningarna är otroligt överbelastade och jag tror inte att politikerna förstår det, säger han.
Vill öka budgeten
I Norrbotten tar psykiatrin upp 7,8 procent av budgeten. Genomsnittet i Sverige är 9,7 procent och grannlänet Västerbotten viker 10,2 procent av budgeten till psykiatrin. Per-Axel Karlsson skulle vilja se ökning som ligger i linje med andra landsting.
– Med tanke på att en tredjedel av befolkningen har psykiska besvär borde en större andel av skattepengarna gå till vård och behandling. Men det är ett politiskt beslut och där hamnar man i en fördelningssituation, säger han.
Har ni signalerat att det behövs mer resurser?
– Det är signalerat åtskilliga gånger. Både situationen med att psykiatrin är underbemannad men också att platserna har blivit så få.
Missbruk saboterar
Sedan 90-talet har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. Allt fler ungdomar vårdas i den psykiatriska slutenvården och den största patientgruppen är 15–24-åriga kvinnor.
– Självmordstalen bland unga stiger och vi ser en tydlig problematik med droger som spränger alla gränsen. Missbruk saboterar psykisk sjukdom och framförallt bland unga är det väldigt befogat att satsa ordentligt, säger Per-Axel Karlsson.
Brist på boende
1995 fick kommunerna en stor del av landstingets psykiatribudget för att stötta psykiskt funktionsnedsatta med sysselsättning och boende. Trots skatteväxlingen så räcker inte resurserna till enligt Per-Axel Karlsson.
– De kan inte möta dagens problem på det sätt som skulle behövas. När vi är klara måste vi ofta vänta på att kommunen ska göra insatser. Det finns för få boenden och för få boendeformer. Det är ofta ett stort steg att flytta in i en egen lägenhet direkt efter en längre tids vård.
Längre sommar
Rolf Stenvall är verksamhetschef på rättspsykiatrin i Öjebyn.
– Vi gör så gott vi kan med de resurser vi har. Det är viktigt att vi kommunicerar ut till våra chefer att vi jobbar med knappa förutsättningar, säger han.
Även om sköterskesituationen inte är lika illavarslande som i Sunderbyn brottas han ständigt med personalbrist. Psykiatrin har länge varit tvungna att dra ned på vårdplatser under semestertider men nu upplever Rolf Stenvall att "sommaren har blivit längre".
– Den situation vi har haft under sommartid tenderar nu att bli även övrig tid, säger han.
Personalen flyr
Enligt honom har landstinget en tuff uppgift att vända den negativa spiralen.
– Blir det tungt jobb för personalen så flyr folk därifrån. Det har vi sett inte minst i Sunderbyn. Vi måste få tillbaka arbetsglädjen och skapa förutsättningar att göra ett bra jobb. Det känns som det viktigaste just nu är att få folk till våra tjänster så att vi kan återupprätta förtroendet för psykiatrin, säger Stenvall.
Att Franci s co Barca, chefsöverläkare på vuxenpsykiatrin i Piteå, slutar ser Per-Axel Karlsson och Rolf Stenvall som en stor förlust.
– Det har varit en viktig del att Per-Axel och Francisco bidragit till bakjourslösningen i Sunderbyn där en stor del bygger på leasingdoktorer, säger Rolf Stenvall.