S-ledaren Magdalena Andersson vid podiet på Socialdemokraternas kongress.
Under helgen höll Socialdemokraterna kongress i Göteborg med målet att forma partiets politiska kurs inför valet 2026 – en process som omfattade samtliga politikområden.
Ett antal punkter i synnerhet ska gynna Norrbotten i förlängningen och partiets företrädare från länet säger sig ha haft ett finger med i spelet bakom.
- Gruvor ska skapa mer värde för orter där utvinningen sker.
- Kapaciteten ska höjas för gods- och persontrafik. En nationell strategi för hamnar ska tas fram. Dessutom ska järnvägsunderhållet förstatligas.
- Elproduktionen ska öka och kommuner ska få starkare incitament för att tillåta investeringar i vindkraft.
- Staten ska kunna ge krediter till kommuner som står inför stora industrietableringar.
Dessutom klubbades att partiet ska verka för en lånefinansierad fond för totalförsvaret som ska användas för investeringar i lite av varje gällande beredskap, civil som militär. Fonden ska bland annat stärka energiförsörjningen, transportinfrastrukturen och sjukvårdens beredskap.
"Det här gör att vi kan bygga ut infrastruktur med stor klimatnytta utan att tränga undan välfärden. Det är helt nödvändigt för att skapa acceptans för totalförsvarsfonden", sade Luleåpolitikern Kent Ögren (S) i ett pressmeddelande.
När NSD pratar med kommunalrådet i Luleå, Carina Sammeli, på lördagsförmiddagen förklarar hon att exakta detaljer för varje förslag inte är färdigställda.
Gruvor skapar redan idag arbetstillfällen på orten där utvinning bedrivs, men kommunalrådet i Kiruna, Mats Taaveniku, är en av de som efterfrågat en skärpning. Det har skärpta krav på beskattning av gruvor, men exakt hur det ska ske har inte socialdemokraterna landat i, enligt Sammeli.
– Vi ser ett behov av fler och fler gruvor i Sverige. Vi behöver uppdatera vår analys i hur vi ska kunna välkomna fler gruvor till Sverige och samtidigt göra så att det blir bra för de som bor närmast, säger hon.
Carina Sammeli var en av de många norrbottniska företrädarna som deltog på S-kongressen i Göteborg. Hon var nöjd med länets genomslag i debatterna och tyckte att partistyrelsen respekterade de norrbottniska rösterna.
En ändring av bolagsskatten vore komplicerad för det väcker frågor om vilka bolag som ska beröras, är det bara LKAB eller ska SSAB också beröras, förklarar Carina Sammeli. Det mest konkreta är att S vill se en översyn av mineralersättningen som är en av de lägsta i världen, men utan att ha beslutat exakt hur det ska gå till.
– Vi behöver säkerställa att vi ger tillbaka till lokalsamhället. Sen exakt hur får vi återkomma till.
Socialdemokraterna menar att gruvföretag, från Talga till LKAB, behöver bidra på ett tydligare sätt till orterna där gruvbrytning sker. Men exakta formerna för detta är inte klara, enligt partiet.
Carina Sammeli säger att Norrbotten haft högt förtroende i frågor som rör industrisatsningar, med tanke på att flera kommuner i länet under flera år kämpat med att balansera investeringar i skola, vård och omsorg med att möta efterfrågan från industriföretagen. Kommunerna har stått inför utmaningar när det gäller belåningsgraden per invånare för att hänga med.
– Vi har skrivit in att vi ska ha statliga garantier. Men problemet är att vi inte vet exakt vad som behövs, säger Sammeli.
Hon hade ett möte med näringsminister Ebba Busch (KD) nyligen där andra kommuner som står inför omställningar deltog, som Mariestad och Ludvika.
– Alla har samma problem med kapacitetsbrist när de står inför stora etableringar som påverkar Sveriges BNP. Men vi har olika problem, säger Sammeli.
– Någon har problem med bostäder, andra med hamn, järnväg eller länsstyrelsens processer.
Poängen, menar Sammeli, är att om staten ger en garanti eller kan låna upp så skulle det skapa en trygghet för kommunerna.
– Skulle vi exempelvis veta att vi har en lånegaranti för hamnen så skulle det underlätta jättemycket. Staten lånar till mycket lägre ränta än kommunerna.
Ett förstatligande av järnvägsunderhållet skulle rita om kartan för de bolag som idag jobbar på uppdrag av trafikverket, som exempelvis Skellefteåföretagete Railcare.
Ett förstatligande av järnvägsunderhållet var ett väntat förslag, då det har dryftats i media den senaste tiden. Men det har också mött motstånd från bland annat Företagarna i Norrbotten. Felicia Pournasiri, regionchef i Norrbotten, menade att de ser med oro på förslaget.
– Det skulle innebära att företagare, särskilt inom entreprenadsektorn, fråntas möjligheten att konkurrera om uppdrag och utveckla sina verksamheter. Det minskar inte bara affärsmöjligheterna utan riskerar även att leda till högre kostnader för staten – och i förlängningen för oss alla, sade hon till NSD 28 maj.
Carina Sammeli:
– Vi ser att vi idag har ett ganska splittrat system idag. Det är olika som vinner på olika delar av järnväg. Det gör det lite svårt. Alla är duktiga på sin del, men ingen är duktig på helhet, säger Sammeli.
– Pusslet går inte ihop, för pusselbitarna hänger inte ihop. Den som äger järnvägen måste ha ett större ansvar.
Hon menar att det även med ett förstatligande av järnvägsunderhållet kommer att finnas efterfrågan för företag som är duktiga på järnväg.
– Vi kommer behöva bygga jättemycket järnväg, så det är ingen fara för de företag som kan något om järnvägsbygge.
Mattias Karlsson, ledamot och gruppledare för Moderaterna i riksdagen, menar att många av förslagen som kommit ur kongressen framstår som orealistiska.
– Ett förstatligande av järnvägsunderhållet vore oerhört komplicerat. Att säga upp avtal och avveckla befintlig organisation för att bygga upp en ny kostar både pengar och tar tid. Jag ser det inte framför mig. Det är en dröm som de har, som inte är förankrad i verkligheten.
Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) är skeptisk till flera av Socialdemokraternas förslag från kongressen som han menar inte är mer än rubriker och förefaller onödigt krångliga.
Han menar också att det inte är utförarna som varit problemet med underhållet, som han håller med om är eftersatt.
– Det beror inte på vem som utfört det utan på en långvarig underfinansiering. Trafikverket har själva varnat för att kostnaderna ökar om konkurrensen försvinner.
När det gäller den totalförsvarsfond som S presenterat så vill inte Karlsson uttala sig för mycket då partierna sitter i förhandling gällande upprustningen.
– Men jag kan konstatera att tidigare statsminister Göran Persson (S) är oerhört skeptisk still S-förslaget om att låna upp 250 miljarder kronor för en totalförsvarsfond. Han menar att det är att vältra över kostnaderna på kommande generationer.
Socialdemokraternas förslag om att utveckla en totalförsvarsfond som ska fyllas med 250 miljarder kronor har mött kritik både internt och utifrån.
Ditt parti vill ju också låna för upprustning dock.
– Ja, och det finns några områden som skapar problem för dagens politiker, järnvägsunderhållet är en, kärnkraften är ytterligare en och totalförsvaret är en annan. Men jag förstår inte varför det måste vara en fond. Vill vi investera så kan vi göra det på annat vis, säger Karlsson.
– Att skapa en fond och fylla den med 250 miljarder låter bara komplicerat och konstigt.
En punkt där han delvis håller med socialdemokraterna är dock att gruvor behöver gynna orten där det bryts.
– Det tror jag vi alla kan skriva under på.
"Det beror inte på vem som utfört det utan på en långvarig underfinansiering av järnvägsunderhållet. Trafikverket har själva varnat för att kostnaderna ökar om konkurrensen försvinner", säger Mattias Karlsson (M).
Men Karlsson menar att problemet med S-kongressen är att mycket av det som dryftats landar i slagord. Konkreta förslag saknas.
– Nuvarande regeringen ändrade exempelvis så att kommuner med stora vindkraftsparker får ersättning för dessa. Piteå exempelvis får någonstans runt 40 miljoner kronor per år för Markbygden. Så det finns vägar att gå, säger Karlsson
Samtidigt är det en balansgång för att inte skrämma bort intressenter.
– Vi vill ju vara en attraktiv gruvnation. Gör vi det mycket dyrare och svårare kommer vi inte ha gruvor i framtiden. Sedan finns det mycket i Norrbotten som går att bryta och som skapar skatteintäkter så det är klart det är superviktigt att det gynnar det lokala också.