- Vi är 27 anställda i Piteå-distriktet. Förutom mätstationen här på Degeränget har vi stationer i Svedjan och på Älvsbyhus, Stenvalls Trä och Munksundssågen, berättar Mats Dahlbäck.
Speciell mätmetod
Mats började som virkesmätare när han var 18 år och är numera distriktschef i Piteå med ansvar för samtliga fem mätstationer. Han har ansvar för allt virke (timmer, massaved, flis och biobränsle) som transporteras och det är inte så lite. Bara på mätstationen i Degeränget
passerar över 1 000 långtradare i veckan.
Det kanske låter enkelt, men det är komplicerat. Det är många faktorer att ta hänsyn till, som att gran är lättare än tall och att virket är lättare på sommaren. Bark, som utgör cirka sju procent av en last, räknas exempelvis bort med hjälp av omräkningstalet.
Allt lagras
Virkesmätarna tar också stickprov och då mäts längd, topp- och rotdiameter och kvaliteten.
- Det inhemska virket är ofta av god kvalitet, men om det är mycket löv eller dåligt sorterat så påverkar det.
Alla mätresultat skickas till SDC (Skogsbrukets datacentral) i Sundsvall. Där har man koll på all virkeshantering i Sverige.
På mätningsstationen tas också flisprover för att bestämma flisstorleken, som är avgörande för priset, och det görs också torrhaltsprover, som sparas i fem dagar.
- Vi har uppföljning och kontroll på all mätning i alla led. Däremot har vi ingenting att göra med priset, säger Mats Dahlbäck.
Använder mätkäpp
Virkesmätarna på mätstationen jobbar aldrig ensamma. När Torbjörn Burströms timmerbil rullar in går Jan Lundström ut med sin mätkäpp och tar fram höjd, bredd och längd. Vid datorn sitter kollegan Stefan Bergdahl och tar emot Burströms mätorder. Han har kört åtskilliga mil under dagen, men nu är snart skiftet slut.
- Det är bra grabbar här. Allting går fort och behändigt, säger Torbjörn Burström.
Ingen vill sluta