Måttsund har vackraste hygget

Det "vackraste" kalhygget i länet är utsett. Det ligger vid E4 vid Måttsund och är enligt organisationen Skoglig Samverkan i Norrbotten ett lyckat exempel på ett modernt och miljövänligt skogsbruk.

På vandring emot Norrbottens snyggaste kalhygge. Det  ligger vid Måttsund.

På vandring emot Norrbottens snyggaste kalhygge. Det ligger vid Måttsund.

Foto: Jens Ökvist

MÅTTSUND 2011-10-25 06:00

I går bjöd ovan nämnda organisation plus Norra Skogsägarna till pressträff i naturen för att ge skogsägaren Aina Nilsson, 80, och skogsentreprenören Per Andersson från Råneå diplom för att hon äger, och han har med sina skogsmaskiner skapat, "länets vackraste kalhygge".

Markområdet är cirka 10 hektar stort och avverkades i maj. Något Skoglig Samverkan i Norrbotten och Norra Skogsägarna är så nöjda med att fältet placerats som "kalhyggeetta".

Men hur kan ett kalhygge någonsin vara vackert? Och om det är så - hur kan ni jämförelsevis veta att just Aina Nilssons hygge är det vackraste?
- Det är klart att vi inte vet. Men detta får ses som en början av en grej där vi vill premiera ett exempel på en väl utförd skogsavverkning, säger Anders Nenzén, verksamhetsledare för Skoglig Samverkan i Norrbotten.

Lämnat förslag
Den bildas av ett 20-tal medlemmar som består av bland annat skogsbolag och sågverk.

Under sommaren/hösten har kommunvisa medlemsgrupper fått lämna förslag på norrbottens vackraste kalhygge.

Sedan har en jury fastställt platsen och det blev alltså Aina Nilssons avverkningsplats vid E4.

Vackra jobb
Vid pressträffen framkommer det att det är inte i första hand det estetiska juryn tänkt på, för som sagt, hur kan en kalavverkad yta vara snygg?

Anders Nenzén definierar "vackert" som att det är rätt fint att ett kalhygge lämnar ifrån sig minst tre värden.

- Sysselsättning, det här kalhygget har sysselsatt 13 personer som förare av skogsmaskiner och det har genererat många jobb inom skogsindustrin. Dessutom ekonomi. Jobb resulterar i skatt som ger välfärd. Och god miljö. Kalhygget ligger nära E4 där trafiken ger ifrån sig mycket koldioxid. Det bryter ett sådant här kalhygge ned. Det är vackert, sade Anders Nenzén.

Han och entreprenören Per Andersson pekade på att det miljömässigt hänt mycket de senaste åren. I dag lämnas träd och stubbar kvar på hygget för att värna om den biologiska mångfalden. Per Andersson ser stor skillnad nu emot då han startade sitt företag för 30 år sedan.

För PT levererade han inblicken.

- 1981 var kalhyggena mycket kalare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om