När Swedish Space Corporation (SSC) bildades som statligt bolag 1972 tog de över driften av Sveriges enda rymdbas Esrange, utanför Kiruna. På basen har man arbetat med att sända upp forskningsraketer i rymden och stratosfäriska ballonger. Där hanteras också satellitdata från rymden med hjälp av antenner.

SSC:s antennätverk har varit med att styra samtliga apollomissioner, inklusive månlandningen, och det tänker vi fortsätta med, säger Stefan Gustafsson.

Målet att kunna lämna jorden

För även om människan satte sin fot på månen första gången redan 1969 har den fortsatt en roll att spela i utvecklingen.

Det slutgiltiga målet är att undersöka om det finns möjligheter att lämna planeten jorden och bosätta sig på någon annan plats. Men ett mellansteg är månen, där kan man lära sig hur man kan kolonisera andra planeter.

Gustafsson tror att Sverige och Esrange kan få en stor roll framöver i världens, och framför allt Europas, rymdäventyr. I dag saknas nämligen förmågan att skjuta upp satelliter från europeisk mark. På Esrange är förutsättningarna för att utveckla den förmågan ideala, säger han.

För det behövs statliga investeringar, Men de pengar som skulle krävas är ungefär en tredjedel av vad andra aktörer som satsar mot samma mål i Europa behöver, eftersom vi redan har huvuddelen av infrastrukturen och kompetensen som krävs.

Träffade "Buzz"

Arbetet i rymden handlar inte främst om rymden i sig, menar Stefan Gustafsson.

Av en slump träffade jag "Buzz" Aldrin min allra första dag i rymdvärlden för sex år sedan. Då lade han armen på min axel och sade: "Glöm aldrig att det inte handlar om rymden, det handlar om att förse mänskligheten med fred, frihet och välstånd". Och det är så sant, tycker jag.