Som barn åkte Anna Lundgren med sin mamma till biblioteket i Hortlax. Där tillbringade hon timme efter timme med att titta på bilder och läsa berättelser.
Kärleken till böcker finns kvar och på bibliotek runt om i landet börjar hennes egen barnbok ”Melker pyntar sig” återfinnas vid bokstaven L.
Anna är uppvuxen i Bergsviken, men flyttade från Piteå som 19-åring för att studera kommunikationsvetenskap. Numera har jobb och kärlek tagit henne långt söderut – närmare bestämt till Malmö.
– Men jag har mina föräldrar, släktingar och många vänner kvar. När jag säger ”hemma” så menar jag Piteå, säger Anna.
För några veckor sedan släpptes hennes första barnbok, en berättelse om Melker. Han äter fil och flingor till frukost, går på förskolan och kommer hem till sina föräldrar. Melker gillar att pyssla och klä ut sig och en dag när kläderna som hans ena mamma har valt ut känns alldeles för tråkiga letar han rätt på en klänning istället. Den pyntar han med glittriga julgranskulor.
– Boken handlar om att man ska få vara den man är. Jag tycker att det behövs fler mjuka killar i böcker och jag vill bidra till att bredda bilden av hur pojkar kan vara. Melker är en pysslig och omtänksam kille.
Att skriva en genusmedveten bok var självklart för Anna.
– Jag ville visa en vardag som på ett sätt är annorlunda och på ett sätt inte alls. Melker är som vilket barn som helst och att han har två mammor är inget jag lyfter fram i texten, det finns bara med som en bakgrund. Anledningen till det är att jag vill visa upp olika slags familjer.
Men det är inte enbart bokbebisen som är ny för Anna. Bara två dagar innan den släpptes blev hon också mamma för första gången.
– Jag hoppas att vi lyckas uppfostra en mjukiskille. Theodore får självklart bli den han vill, men någonstans tycker jag det är dags att radera ut machokulturen, det är självklart både för mig och min sambo.
Just nu är Anna föräldraledig, men i vanliga fall jobbar hon heltid i reklambranschen. Trots det hinner hon ändå skriva på något projekt nästan varje dag.
– Jag har så mycket fantasi, det bara spinner i huvudet och jag måste få utlopp för min kreativitet. En fördel med att skriva är att jag kan göra det vart jag vill, jag kan anteckna i mobilen på bussen eller skriva ner några rader precis innan jag ska somna. Att skriva är min största passion, så jag tar mig tid – även nu under föräldraledigheten. I perioder kliver jag upp klockan fem för att hinna skriva innan de andra vaknar.
Boken om Melker var till en början ett pausprojekt.
– Jag jobbade med en roman, men hade kört fast och skrivandet var inte så roligt. Därför bestämde jag mig för att lägga den åt sedan och ta tag i en barnboksidé istället.
När texten om Melker och hans värld var klar testade Anna att skissa på bilder, men kom fram till att boken skulle bli bättre av ett samarbete.
– Jag sökte efter illustratörer med stilar jag gillade på Instagram och hittade Maya Jönsson. Jag mejlade och frågade helt enkelt om hon hade lust att göra en barnbok med mig. Det hade hon. Jag gillar att bilderna är färgglada och vardagsnära.
Melker-boken blev antagen av ett förlag och kontrakt på ytterligare en barnbok är redan skrivet.
Men pausprojektet hade också önskad effekt.
Vuxenromanen är nu färdigskriven.
– Men den får vila ett tag innan jag går tillbaka och jobbar vidare med den. Det skulle kännas jättekul om mitt skrivande går hem och om det kan bli något mer än en hobby.