Högkonjunktur råder och regeringens budgetproposition inför valåret 2018 innehåller ett antal stora satsningar. Av 80 miljarder i överskott väljer regeringen att använda hälften till att betala av statsskulden och resten till att satsa på reformer.
Bland satsningarna märks pengar till polisen och försvaret, höjt barnbidrag med 200 kronor och ytterligare medel till sjukvården. 30 200 hushåll i länet berörs av barnbidraget och Region Norrbotten får totalt ungefär 180 miljoner kronor extra nästa år.
– Svarar precis upp mot de behov vi har, säger regionrådet Agneta Granström (MP).
Den högre utbildningen byggs ut och LTU ska ha 800 nya utbildningsplatser 2021. Regeringen väljer också att fördubbla miljö- och klimatbudgeten.
Dessutom fasas pensionärsskatten ut, vilket berör 49 200 norrbottningar.
– Pensionärer som under lång tid fått betala högre skatt på sin pension än lön och det är fullständigt oacceptabelt, säger riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli (S).
Från borgerligt håll kommer kritik mot att 40 miljarder på reformer är för mycket med tanke på att högkonjunkturen är på väg att kulminera och att tillväxtkurvan snart viker nedåt.
– Vi gör bedömningen att det är viktigt att fortsätta jobba för att sänka arbetslösheten, förbättra skolresultaten och trygga och säkra välfärden.
Men inte mycket talar för att målet om att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 kommer att nås, även om arbetslösheten just nu är den lägsta sedan 2008 och sysselsättningsgraden den högsta någonsin i EU.
– Ett mål som är i sikte. Vi ligger bedömt under sex procent 2018 och bland svenskfödda är många redan ute på arbetsmarknaden.
Bland utrikes födda är arbetslösheten fortfarande betydligt högre. För att komma till rätta med det slår regeringen ihop fem olika anställningsstöd till ett nytt – introduktionsjobb.
Introduktionsjobben ska kunna kombineras med utbildning och staten kan stå för en viss del av lönen.
– Blir mycket tydligare och enklare och det är en efterfrågan från arbetsmarknaden vi möter upp.
Kritik mot budgeten kommer också från bland annat Företagarna, som tycker att åtgärderna för att bota kompetensbristen är för få. Hos Sveriges byggindustrier finns en oro för att bristen på arbetskraft ska göra det omöjligt att nå bostadsmålet.
– Vi bygger ut yrkeshögskolan och vi förstärker kunskapslyftet, så den här budgeten har en väldigt stor tyngd på just att möta kompetensbristen, säger Fredrik Lundh Sammeli.