I går la Banverket fram sin inriktningsplan för en ny tioårsperiod.
Underlag
Regiondirektör Annica Lindström betonar att det underlag som nu presenteras ska tydliggöra vad som måste till för att verket ska kunna nå de visioner och mål som finns uppsatta.- Det som efterfrågas i dag är helhetslösningar och vi försöker visa på olika alternativ som helt är kopplat till vilka ramar vi har att röra oss med, säger hon.
Bland dessa finns ett som Lindström benämner "framtungt".
- Det innebär mer pengar i början av planperioden och lite mindre i den senare delen.
I ett sådant alternativ ryms Norrbotniabanan.
Ramökningar
Men för att detta projekt ska kunna bli verklighet, krävs rejäla ramökningar. Ökade anslag med femtio procent närmare bestämt.- De tre senaste åren har vi haft kostnadsökningar med sjutton procent. Våra ramar har skrivits upp med en procent, säger Annica Lindström.
Det här anger hon också som en bidragande orsak till att 20-miljardprojektet med en kustjärnväg i norr, lyfts bort i den nya framtidsplanen.
Samtidigt som Banverket går ut och presenterar sin inriktningsplan för åren 2010 till 2019, kommer de politiska företrädarna för landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Dalarna och Värmland med en gemensam uppmaning till verket.
Uppmaningen är tydlig och går kort och gott ut på att lyfta in Norrbotniabanan igen i den reviderade framtidsplanen med byggstart 2010.
I sitt upprop pekar de bland annat på att näringslivet i Norrland går på högvarv och att en väl fungerande infrastruktur är avgörande för en fortsatt expansion.
Måste fullföljas
De konstaterar vidare att satsningen på den Botniska korridoren längs Norrlandskusten redan är inledd med Botniabanan, Haparandabanan och Ådalsbanan.Den satsningen anser skogslänsgruppens politiska representanter måste fullföljas för att ge effekt.
"En utökad satsning på Ostkustbanan är positiv och nödvändig men framflyttningen av bland annat Norrbotniabanans första etapp är allvarliga hot mot Norrlands utveckling", heter det i skrivelsen.
De konstaterar vidare att infrastrukturen är särskilt viktig för den högteknologiska basindustrin. Bland annat nämns Bottenvikskusten, men även Malmfälten.
"Motsvarande industristruktur finns också på den finska sidan. Alla dessa verksamheter genererar stora mängder godstransporter i förädlingskedjornas många steg från råvara till konsument".
Stark tillväxt
Det slås också fast att tillväxten inom den svenska gruv- och mineralindustrin med närliggande sektorer för närvarande är mycket stark.Beräkningar som gjorts av SCB och ÅF-infraplan 2007, visar att produktionsvärdet för gruvor, utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri är cirka 400 miljarder per år.
"En stor del av produktionen går på export till EU och därmed bidrar länens råvarutillgångar på ett tydligt sätt till uppfyllandet av den gemensamma Lissabonstrategin", heter det i uppropet.
I skogslänsgruppen pekas även på andra basindustrier som skogs- och timmerindustrin som är tunga framförallt i Norrbotten och Västerbotten.
"Skogslänsgruppen uppmanar regeringen att bygga Norrbotniabanan enligt tidigare antagen tidsplan. Norrlandslänen transporterar välfärd och tillväxt för Sverige och Europa", heter det avslutningsvis i uppropet.