Maria Stenberg vill inte ge sig in i någon diskussion om storleken på en eventuell höjning av landstingsskatten och det kanske inte är aktuellt den närmaste tiden. Men tidningen NSD publicerade nyligen uppgifter som gör gällande att Socialdemokraterna diskuterar en höjning på mellan 50 öre och en krona.
– Jag vill inte kommentera några summor. Landstingets ekonomi är ansträngd och vi hoppas att de sparbeting som verksamheten har ålagts ska uppfyllas. Men vi tittar på alla saker, även intäktssidan, säger Maria Stenberg.
En skattehöjning på 50 öre ger cirka 250 miljoner kronor.
Kan inte uteslutas
Landstingsrådet Glenn Berggård (V) konstaterar att utvecklingen mot högre kostnader än intäkter gör det svårt att klara landstingsekonomin.
– En höjning är inte aktuellt nu, men det går inte att utesluta framledes, säger Berggård.
Nu kanske man ska ge de lagda sparbetingen lite tid, men frågan är om divisionerna klarar att uppfylla kraven.
– Vi ska snart presentera en tertialrapport, men totalt sett har vi hittills inte riktigt lyckats uppfylla sparkraven, säger landstingets ekonomichef, Tarja Lepola.
Måste höjas
Inom oppositionen råder delade meningar. Kenneth Backgård, Sjukvårdspartiet, sa redan i november 2014 att en skattehöjning är ofrånkomlig med tanke på det ekonomiska läget.
– Då var det ingen som ville lyssna, möjligen Jens Sundström (FP) som kunde tänka sig en mindre skattehöjning.
Backgård står fast vid sin åsikt att landstinget måste höja skatten under mandatperioden.
– Så är det, men jag vill poängtera att vi bara accepterar en skattehöjning om pengarna går till hälso- och sjukvården. Hur stor höjning som behövs är för tidigt att säga. Vi avvaktar sparbetingen, men signalerna är att det inte kommer att ge önskad effekt i verksamheten som redan går på knäna, säger Kenneth Backgård.
Kategoriskt nej
Moderaten Mattias Karlsson säger i dagsläget kategoriskt nej till skattehöjning.
– Vi måste få ner kostnadsvolymen. Risken är uppenbar att en skattehöjning äts upp och att vi etablerar en redan hög kostnadsnivå.
Karlsson säger sig inte vara förvånad över att sparkraven inte tycks ge önskad effekt.
– De är för små och kom försent och ger inga snabba besparingar. Prognosen är tyvärr dyster och det finns risk att underskotten närmare sig 1,5 miljarder till nästa val. Till sist tvingas vi låna till driften.
– Jag anser att strukturen måste ses över och att antalet sjukhus måste bli färre, säger Mattias Karlsson.