Ănda sedan H2 green steel i Boden lanserades och Hybrits demonstrationsanlĂ€ggning lokaliserades till VitĂ„fors utanför Malmberget, har olyckskorparna kraxat över SSABs framtid och IF Metalls S-fackklubb krĂ€vde rentav att LuleĂ„ skulle fĂ„ en egen jĂ€rnsvampstillverkning.
â MĂ„nga medlemmar undrade â vad gör SSAB nu? Det Ă€r alltid roligare att jobba pĂ„ ett stĂ€lle dĂ€r det satsas och Ă€r utveckling, sĂ€ger Tomas Westman, Unionen.
â Oron gĂ€llde vad som skulle hĂ€nda med LuleĂ„ som stĂ„lort nĂ€r vi skulle lĂ€gga ner koksverket och masugnen, samtidigt som det var oklart vad som skulle hĂ€nda med Hybrit, sĂ€ger Tomas Karlsson, verkstadsklubbens ordförande inom IF Metall SSAB.
DÀrför, menar de, kom fredagens besked frÄn bolagsledningen som en skÀnk frÄn ovan för de cirka 1 100 anstÀllda.
I en satsning pÄ 45 miljarder kronor ska stÄltillverkaren skynda pÄ omstÀllningen till fossilfri produktion och fÄ bort koldioxidutslÀppen redan Är 2030 snarare Àn Är 2045, vilket bolaget tidigare hade sagt.
Produktionen med sĂ„ kallade "minimills" â dĂ€r bĂ„de ljusbĂ„gsugn, strĂ€nggjutning och valsverk ingĂ„r â innebĂ€r stora förĂ€ndringar jĂ€mfört med dagens tillverkning av stĂ„lĂ€mnen som fraktas vidare med tĂ„g till anlĂ€ggningen i BorlĂ€nge.
â Nu fĂ„r vi hela produktionslinan, med fĂ€rdig plĂ„t i slutĂ€ndan. Massor med kunder vill redan skriva avtal och köpa den fossilfria plĂ„ten, premiumprodukter dĂ€r SSAB Ă€r först ut pĂ„ marknaden. DĂ€rför vill vi komma igĂ„ng sĂ„ fort som möjligt, sĂ€ger Tomas Karlsson.
â âMinimillsâ Ă€r precis samma anlĂ€ggningar som SSAB redan har i USA, sĂ„ tekniken Ă€r vĂ€lkĂ€nd. Det nya Ă€r jĂ€rnsvampen och att den Ă€r fossilfri. VĂ€rt att fira, sĂ€ger Tomas Westman.
Inom kort inleds planarbetet med den nya stÄlfabriken ute pÄ jÀrnverksomrÄdet. Samtidigt mÄste frÄgorna kring tillstÄndsprocesserna och det enorma elbehovet lösas. MiljöhÀnsynen, liksom andra sÀrintressen och samrÄd med LuleÄborna, kan krÀva lÄnga handlÀggningstider.
â MĂ„nga nya miljöprövningar vĂ€ntar. Ăven vi frĂ„n fackets hĂ„ll signalerar att processerna mĂ„ste fungera och snabbas pĂ„. Annars försenas hela projektet, sĂ€ger Tomas Karlsson.
Just att SSAB Ă€r först i vĂ€rlden med att satsa pĂ„ âstĂ„l utan kolâ-produktion tycker de ska gynna bolaget i tillstĂ„ndsprocesserna.
â Det borde gĂ„r snabbare för SSAB att fĂ„ igenom tillstĂ„nden nĂ€r det gĂ€ller exempelvis elledningar nĂ€r projektet Ă€r sĂ„ bra bĂ„de för samhĂ€llsekonomin och miljön, sĂ€ger Westman.
Bolaget talar om stora effektiviseringar men facken tror inte att satsningen pÄ "minimills" innebÀr en minskad bemanning pÄ sikt.
â Det har funnits spekulationer om 300-400 fĂ€rre arbetstillfĂ€llen i och med ljusbĂ„gsugnen men sĂ„ blir det inte. Vi blir inte fĂ€rre i och med detta, sĂ€ger Tomas Karlsson.
Samtidigt kommer de anstÀllda att fÄ förÀndrade arbetsfunktioner.
â Det blir stora satsningar pĂ„ kompetensutveckling men vi kan redan mycket om den hĂ€r tekniken, dĂ„ vi har mycket kunskap frĂ„n SSAB i USA, sĂ€ger Tomas Westman.
De blickar tillbaka historiskt pÄ StÄlverk 80-planerna som senare grusades.
â 1973 kom beslutet att bygga StĂ„lverk 80 och LuleĂ„ skulle bli störst inom svensk stĂ„lindustri men redan 1976 lades allt i malpĂ„se, och det blev inget av det. DĂ€rför kĂ€nns det hĂ€r jĂ€ttebra, sĂ€ger Tomas Karlsson.
Ăr ni inte oroliga att mĂ„ngmiljardsatsningen kan riskeras pĂ„ grund av just tillstĂ„ndsprocesser och enorma energibehov?
â Nej. Skillnaden jĂ€mfört med StĂ„lverk 80 Ă€r att âminimillsâ ligger helt rĂ€tt i tiden.
â Nu ska vi förĂ€dla produkterna ocksĂ„ medan produktionsinriktningen var helt annorlunda dĂ„, sĂ€ger Tomas Westman, Unionen.