I fredags var det oklart om Lenita Ericson skulle kandidera vidare, efter valberedningens besked att de föreslĂ„r Kent Ăgren som nytt kommunalrĂ„d med Emma Engelmark som vice ordförande i kommunstyrelsen.
Men nu meddelar Lenita Ericson att hon inte kastar in handduken.
Beslutet fattades efter noga övervÀgande under helgen, samtidigt som stödet för henne vÀxte sig starkare inom partiet internt.
â Det har varit sĂ„ mĂ„nga som har hört av sig och peppat mig som kandidat. De sĂ€ger att de litar pĂ„ mig, att det kĂ€nns rĂ€tt att jag kliver pĂ„ som kommunalrĂ„d.
Men Lenita Ericson tog ocksÄ stÀllning av respekt för sjÀlva nomineringsprocessen.
â Oavsett vilken kandidat man vill se, har mĂ„nga sagt till mig att det Ă€r viktigt att processen fortlöper och att det hĂ€r tas Ă€nda fram till representantskapsmötet.
Varför Àr det viktigt?
â Det Ă€r en demokratisk process som mĂ„ste fĂ„ ha sin gĂ„ng, sĂ„ att medlemmarna i slutĂ€ndan bestĂ€mmer. Det har vĂ€gt tungt Ă€ven för mig.
Hur nÀra var det att du skulle kliva av?
â Egentligen inte alls. Jag Ă€r en person som tycker att man inte ska förhasta sig, och i stĂ€llet sova pĂ„ saken. Jag ville ta ett vĂ€lgrundat beslut.
Du övervÀgde aldrig att sitta kvar som vice ordförande?
â Nej. Det Ă€r i rollen som kommunalrĂ„d jag kan göra nytta för LuleĂ„. Det Ă€r det bĂ€sta för partiet ocksĂ„. Vill de inte ha mig som ordförande nu, dĂ„ skulle jag inte heller vara lĂ€mplig i att vara kvar i en vice-roll.
Lenita Ericson har fÄtt intern kritik för sitt ultimatum, att endast kommunalrÄdsklubban gÀllde för henne.
Ăven Kent Ăgren har uteslutit den vice ordförandeposten men inte ifrĂ„gasatts pĂ„ samma sĂ€tt, samtidigt som Bertil Bartholdsson (V) och andra debattörer konstaterar att "patriarkala strukturer" styr inom S i LuleĂ„.
â Klart att Ă€ven jag har funderat kring vĂ„r process utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv. NĂ€r processen Ă€r över kanske mĂ„nga andra inom partiet bör göra det ocksĂ„. Dags att ta sig en funderare och ta pĂ„ sig âgenusglasögonâ.
Men hon Àr ocksÄ oroad över tonlÀget i nomineringsprocessen.
â Jag Ă€r bekymrad över att det har funnits hĂ„rda tongĂ„ngar, bĂ„de mot valberedning och kandidater. JĂ€ttetrĂ„kigt. Vi mĂ„ste klara av olika Ă„sikter i ett samhĂ€lle. Och det Ă€r inget konstigt heller att det finns flera kandidater, som alla ska behandlas med respekt.
Att tungviktare inom partiet som Tomas Karlsson, ordförande för IF Metall SSAB LuleÄverken, öppet har backat upp henne pÄ Facebook i helgen, stÀrker Lenita Ericsons tro pÄ sin kandidatur.
â Varje gĂ„ng jag ser och hör nĂ„gon som tydligt visar sitt förtroende för mig, dĂ„ blir jag jĂ€tteglad och peppad. Fantastiskt roligt med stödet bland LuleĂ„borna ocksĂ„, men ytterst Ă€r det medlemmarna jag hoppas pĂ„.
Nu Àr hon extra laddad inför den fortsatta processen fram till repskapet den 9 december.
â Ombuden ska vĂ€lja den de tror Ă€r bĂ€st för vĂ„rt parti. Om det inte blir jag, stĂ„r jag Ă€ndĂ„ stadigt i det. Jag vill inte uppfattas som en missnöjeskandidat.
I hÀndelse av att du inte vÀljs till ordinarie kommunalrÄd, kvarstÄr du tills vidare som vice ordförande i kommunstyrelsen ÀndÄ?
â Ja, men det blir i sĂ„ fall bara under en övergĂ„ngstid, sĂ„ att jag kan bidra till att âskola inâ de övriga, i sĂ„ god dialog som möjligt.
âSkola inâ?
â Ja. Jag tycker just âskola inâ kĂ€nns som ett vĂ€ldigt bra citat i sammanhanget, sĂ€ger Lenita Ericson hemlighetsfullt, utan att vilja utveckla det vidare i dag.