Bo Kaspers orkester
Plats: Norra hamnscenen
Längd: En timme och 15 minuter
Tusentals människor i alla åldrar strömmade till Stora scenen när årets Hamnfestival invigdes med Bo Kaspers Orkester på scenen. Den vackra kvällssolen över vattnet och hanterbar värme bådade gott för kvällens spelning. Bandet öppnar nedtonat och lugnt med ”Cirkus”, ”Undantag” och ”Vilket år”. Det är välspelat och sällskapligt, det trampas i takt och känns familjärt. Det känns som att samlas runt något vi känner igen, något tryggt som inte behöver bekräftas eller skrikas till. Mentaliteten verkar vara att ”vi vill vara här och allt är bra”, och Bo Kaspers Orkester levererar.
Den melankoliska ”Jag har svårt att säga nej” fungerar ironiskt nog kanonbra i den värmande kvällssolen. Det är stämningsfullt och vackert. Den lätt melankoliska och nedtonade inledningen avslutas med ”Hon är så söt när hon sover” i jazzig latinokänsla, en tråkig version enligt mig men jublet från publiken verkar göra gällande att jag har fel. Bara att rätta in sig i ledet.
Sedan trappas tempot upp. Covern på Nationalteaterns ”Mr John Carlos” har bra tryck och skickar en rysning utefter min rygg. Slutet av ”Utan dig” skickar rena Springsteen-vibbar från scenen ut över publiken. ”Det här är så förbannat roligt, tack ska ni ha för att vi får göra det här” säger Bo Sundström till publiken, och det syns verkligen att de har roligt på scenen. ”Hennes syster sa” spelas med skön jamkänsla och med riktigt bra solon på både gitarr och trumpet. Funkiga ”Allt ljus på mig” framförs med riktigt bra sväng och grym energi påhejad av många händer i luften bland publiken.
Kvällens extranummer blir riktiga publikfriare. Introt till ”Vi kommer aldrig att dö” ekar över hela området med grymma Dire Straits-vibbar. Med kvällssolen i ansiktet får jag den sublima känslan av hur vackert och stort det är med musik. Leenden sprids i publiken. Det verkar vara fler än jag som njuter. Avslutande ”I samma bil” presenteras som ett inlägg i valåret och ett slag för solidariteten. Trots potential för allsång talar Bo Sundström till sina norrbottniska likar: ”Det här är ingen jävla Allsång på Skansen. Vi är norrlänningar och vi håller käften när någon ber oss att sjunga med.” Avsaknaden av allsång förtar däremot inte att bandet inviger årets Hamnfestival med stor scenglädje och en musikalisk standard som gör Bo Kaspers Orkester till det grymma band som det är.