Lars-Ivar tvingades sälja ladugården
För ganska exakt fem år sedan invigdes Lars-Ivar Petterssons nya ladugård i Hägnan, Långnäs, en högteknologisk anläggning med plats för 150 kor. Det var en stor och djärv satsning, en investering på 17,5 miljoner kronor, som dessvärre inte gick hem. I våras tvingades han sälja.
Numera får Lars-Ivar Pettersson gå till butiken och handla mjölk precis som andra konsumenter.
Foto: Robert Lundberg
Givetvis är det en stor omställning för en bondpojke som varit lantbrukare i hela sitt liv att gå från mjölkproduktion till att försörja sig på öppna marknaden som hantverkare, snickare och alltiallo. Han försöker se fördelarna med sitt nya liv.
Förvisso är friheten i jobbet, en frihet under ansvar, något som skattas högt bland lantbrukare. Samtidigt går det inte att komma i från att djuren gör dig bunden.
Slipper larm
- En positiv sak är att det inte längre larmar om nätterna, säger Lars-Ivar Pettersson och syftar på de två mjölkrobotarna i ladugården vilkas larm var kopplat till mobiltelefonen.
Det larmade i snitt en natt per vecka och tvingade Lars-Ivar att rycka ut till ladugården, som ligger cirka tre kilometer från hemmet (han fick inte bygga ladugården i anslutning till hemgården eftersom det är alltför tättbebyggt där, det ska vara minst 500 meter till närmaste gård).
Det var olika tekniska fel som utlöste larmet, till exempel att en slang hade släppt. Ibland var det harmlösa saker, som inte nödvändigtvis behövde åtgärdas omedelbart, men det kunde han ju inte veta förrän han kontrollerat saken.
- Sedan kan man ju faktiskt vara ledig en helg numera, det har jag inte varit van vid, säger Lars-Ivar Pettersson, som sålde ladugården till Johnny Långström i Roknäs.
För lite mjölk
Långström, som inte fick bygga ut hemma i Roknäs, tog över anläggningen den 1 juli.
Vad vad det då som gjorde att Lars-Ivar Pettersson inte fick ekonomin att gå ihop: var det räntan på banklånen, stigande priser på insatsvaror eller ett otillräckligt avräkningspris (det pris som
mejeriföreningen betalar bonden för mjölken)?
- Vi fick inte upp mjölkproduktionen, fick inte korna att mjölka tillräckligt helt enkelt; det fattades 1 500 liter per år och ko, förklarar Lars-Ivar.
Och vad det i sin tur beror på är svårt att säga. Det har talats om dåligt grovfoder, ett grovfoder som inte är tillräckligt bra näringsmässigt och som tvingar mjölkbonden att kompensera med inköpt kraftfoder.
Hur som helst gjorde Lars-Ivar Pettersson och hans bank ett preliminärt bokslut för ett år sedan och insåg att det inte skulle gå vägen. Lars-Ivar måste på allvar överväga att sälja och man visste att Johnny Långström var ute efter ett jordbruk ...
Kämpigt år
Den gamla ladugården hemmavid med plats för 16 kor finns kvar, men de enda djur som är kvar är tre hästar som döttrarna rår om och newfoundlandshunden Cosby.
Det här året kommer att bli kämpigt för många mjölkbönder, spår Lars-Ivar. Nyligen sänkte Norrmejerier avräkningspriset med 10 öre och efter årsskiftet kan det bli ytterligare sänkningar, tror Långnäsbonden som tvingats sälja sina kor. Den uppfattningen grundar han på att "Ica-handlarna aldrig har tjänat så mycket som i år."
Det kommer att ställas krav på sänkta matpriser och Ica kommer att tillgodose konsumentkravet, fortsätter Lars-Ivar sitt resonemang.
- Och det är väl i och för sig bra att matpriserna sänks. Det är bara det att förra gången som handeln sänkte priserna, så stod de själva för 5-7 procent, medan vi bönder fick betala resten av kalaset.
Norrmejerier minskar betalningen till bönderna mot bakgrund av att man gjort ett resultat på minus 7 miljoner kronor till och med september. I likhet med övriga mejeriföreningar påverkas Norrmejerier av en ökad konkurrens i kombination med sjunkande världsmarknadspriser. Förra året gjorde Norrmejerier en vinst på 14 miljoner kronor.
Så jobbar vi med nyheter