Enligt Skogsvårdslagen måste skogsägare anlägga ny skog efter en avverkning. Det kan göras på flera olika sätt; naturlig föryngring, sådd eller plantering.
– Den främsta orsaken till att hyggen underkänns i Norrbotten är att det inte genomförs några föryngringsåtgärder alls. I Västerbotten är det största problemet att de åtgärder som man gjort inte varit tillräckliga, säger Esbjörn Henriksson, föryngringsansvarig Skogsstyrelsen Södra Norrbottens distrikt.
För få frötallar
Exempel på otillräckliga åtgärder är att markberedning görs för sällan, att antalet fröträd som lämnas på hyggena är för få eller på fel slags mark.
På sikt leder detta till flera negativa effekter för skogsägarna. De ungskogar som växer upp riskerar att bli alltför glesa. Effekten blir lägre virkesvolymer, förlängd omloppstid och färre valmöjligheter när det gäller trädslagsval. Ju längre tid som går efter avverkning, desto dyrare blir också nyplanteringen.
Bistår med rådgivning
– Vi vill uppmana skogsägare och andra verksamma inom skogsbruket att ta sin del av ansvaret och arbeta för en bra föryngring av skogen. Våra skogskonsulenter bistår gärna med rådgivning och kunskapsstöd, säger Bjarne Almqvist, föryngringsansvarig Skogsstyrelsen Umeå distrikt.
Skogsstyrelsen rekommenderar att skogsägaren redan i samband med planeringen av föryngringsavverkningen bestämmer hur hygget ska återbeskogas. Det är viktigt att beställa markberedning och plantor i tid. Väljer man naturlig föryngring ska man säkerställa att det finns tillräckligt stort antal lämpliga fröträd som kan lämnas kvar. Man bör också följa upp genomförda åtgärder under de första åren. Det gäller även de skogsägare som överlåter till virkesköparen att sköta återbeskogningen.