– Älgskadorna är så allvarliga att de försvårar skogsägarnas möjligheter att nå de skogspolitiska målen om uthållig och värdefull virkesproduktion och bevarande av biologisk mångfald, säger Bo Leijon, regionalt viltansvarig på Skogsstyrelsen.
Sex kommuner i länets tre nordligaste älgförvaltningsområden har inventerats. Kiruna och Överkalix är sedan flera år mycket hårt drabbade områden. Där uppmättes under senaste vintern de högsta skadenivåerna någonsin med cirka 20 procent färska skador. Var femte ungtall fick alltså en ny älgskada på stammen.
Hårt betestryck
– Vi bedömer att hårt betestryck under flera år har utarmat skogen på viltfoder, vilket gör ungskogen mer känslig för älgbetning med ökad risk för stamskador. Älgarna tvingas gå hårdare på det vinterfoder som finns. En åtgärd vore att tillfälligt sänka älgstammen under den nivå som är långsiktigt önskvärd och låta foderreserven växa till sig. Det skulle gynna både skog och älg, säger Bo Leijon.
I övriga områden, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk och Gällivare, ligger skadenivåerna mellan 8 till 14 procent, vilket är klart över vad som är långsiktigt hållbart.
Skadorna varierar
Skadorna på ungskog varierar mellan åren, och att senaste vintern var svår ur skadesynpunkt kan ha flera orsaker såsom snödjup, älgvandringar och tillgång till alternativt foder.
Inventeringen visar att även lövträd betas hårt. Rönn och asp har därmed små möjligheter att växa upp till träd i Norrbottens ungskogar.
– Den nya viltförvaltningen ger förutsättningar för en god förvaltning. Årets resultat visar tydligt att det krävs fortsatta krafttag från alla parter för att komma tillrätta med skadeproblematiken i norra Norrbotten, säger Bo Leijon.