Brunt vatten slammar igen älven
Byskeälven färgas brun vid högvatten och sandbottnarna täcks med slam när vattnet sjunker. Laxfiskarna har upplevt en rekordbrun flod efter sommarens regn och Saltmyrans torvtäkt pekas ut som syndabock.
Lars-Erik Larsson är ordförande i Byskeälvens norra fiskevårdsområde. Han ser hur vattnet blir grumligt och brunt vid högvatten och han upplevde vattnet som rekordbrunt i sommar. Han vill veta orsaken till förändringen. "Det blir väldigt mycket dy. Vikarna växer igen", säger han.
Foto: Joel Gustafsson, Nyheter i Norr
Lars-Erik Larsson har bott i Kåtaselet i hela sitt liv. I dag är han ordförande i Byskeälvens övre fiskevårdsområde och styrelseledamot i det nedre fiskevårdsområdet. Han är orolig över utvecklingen.
- Det har slammat igen. Så är det på många ställen i älven och det växer mer gräs och fräkenväxter, säger han.
Laxfiskaren fyller en vattenflaska från älven och medan Nyheter i Norrs reporter sväljer en klunk vill kräkreflexerna kasta upp det jordsmakande vattnet. Det tar flera timmar innan eftersmaken försvinner.
- Förr i tiden drack vi vattnet här, säger Lars-Erik Larsson.
För några veckor sedan var vattenståndet högt och brunt. I slutet av augusti är det lågvatten och porlande gult. Den här sommarens kraftiga nederbörd har slitit med sig rekordmycket jord- och humuspartiklar och fiskarna har aldrig sett så mörkt vatten.
- Det bruna ser man på ytan. Det ser ut som en oljefilm.
Flera anmälningar
Lars-Erik Larsson vill att det här ska utredas och åtgärdas innan laxens lekplatser slammar igen. De kommer att ha möten med fiskevårdsområdena för att gå vidare med frågan.
- I Skottland är de rädda om sina laxälvar. De har ordentliga slamfällor vid sina inflöden. Vi har nog varit för slarviga med det.
Förut var det skogsdikningarna som färgade vattnet. I dag tror fiskarna att det är Saltmyrans torvtäkt som står för stora delar av det humusfärgade vattnet. Miljökontoret i Arvidsjaur har fått in flera anmälningar från oroliga fiskare som hävdar att vattnet var rekordbrunt i sommar.
När det regnade som mest svämmade de skyddande sedimenteringsdammarna på torvtäkten över och stora flöden med humusrikt vatten rann ut i bäckarna som når Byskeälven.
- Det skyddar normalt sett i hög utsträckning. När inte Saltbäcken håller undan då är det svårt. Vi kan inte bygga tak över myran heller, säger Rainer Holmberg, SCA:s platschef på Saltmyrans torvtäkt.
Saltmyran pekas ut som tänkbar orsak till förändringen, men Rainer Holmberg hävdar att andra älvar också blir skitigare av regn och han tror inte att torvtäkten står för nedsmutsningen.
Erik Lundberg från Arvidsjaur är en annan laxfiskare som är orolig för den mörka förändringen. På uppdrag av Miljökontoret i Arvidsjaur tog han 12 augusti humusprover från Arvidsjaurforsen i norr till Siksjöbron och Gesik söder om Saltmyran.
Ett klart vatten har ett färgtal under 20 mg/Pt/l. Vid Arvidsjaurforsen låg nivån på 32. Söder om Saltmyran vid Siksjöbron var färgtalet 56 och vid Gesik var det 62.
- Det blev bara brunare och brunare, säger Erik Lundberg.
Fetbäcken och Saltbäcken som rinner ut från Saltmyrans torvtäkt var ovanligt humusrika i augusti enligt SCA:s månadsvisa prover. Erik Lundberg tror att kraftigt regn på den 500 hektar stora torvtäkten gör Byskeälven mörkare.
- Det kan inte regna brunvatten, säger Erik Lundberg.
Grumlingare vatten
I Blankselet tre mil söder om Saltmyran bor Lennart Ekenstedt. Han har också sett hur Byskeälvens vatten blir grumligare.
- Jag är född och uppvuxen här. Jag såg en skillnad sedan man startade Saltmyran och påtalade det för miljökontoret. Men de hade tillstånd och sedimenteringsdammar, så det kunde inte bli något.
När han hämtade vatten efter sommarens bruna störtflod blev det beläggningar i de vita hinkarna.
- Vi har haft ett möte med fiskevårdsområdet. De tycker att det är grumligt vatten. Det har vi inte haft här.
Sofia Perä på Länsstyrelsens i Norrbottens miljöanalysenhet har sett hur torvtäkter färgar vattendrag bruna, men hon har aldrig besökt Saltmyran och Byskeälven.
Vill ha information
- När man bryter torv frigörs ämnen som sitter fast i backen, humusämnen och torvpartiklar. De har sedimentationsbassänger som ska fånga upp det innan det går ut i vattendrag. Ibland fungerar det inte perfekt, säger Sofia Perä.
Hon uppmanar människor som upplever förändringar att kontakta Länsstyrelsen i Norrbotten.
- Det måste nästan noteras. Vi vill ha in sådan information och de får gärna ringa till mig så att vi får kolla upp det där. Vi kartlägger alla vatten i länet och vi vill veta om det finns problem.
FAKTA Byskeälven
Älven är Norrlands näst längsta skogsälv efter Gideälven. Den 215 kilometer långa älven kommer från Västra Kikkejaure i norr och mynnar ut i Bottenviken vid Byske i Skellefteå kommun.
Byskeälven är helt opåverkad av vattenkraftsutbyggnad. Den klassas som riksintresse för naturvård och fiske och ingår i Natura 2000, ett nätverk av Europas värdefullaste naturområden.
Älven är påverkad av flottningsverksamhet, skogsavverkningar, dikningar och tillsammans med det omfattande skogsbilvägnätet har det förändrat vattensystemet.
Byskeälven är en av de mest populära laxfiskevattendragen i norra Sverige och har reproducerande lax- och havsöringsbestånd.
Byskeälven är helt opåverkad av vattenkraftsutbyggnad. Den klassas som riksintresse för naturvård och fiske och ingår i Natura 2000, ett nätverk av Europas värdefullaste naturområden.
Älven är påverkad av flottningsverksamhet, skogsavverkningar, dikningar och tillsammans med det omfattande skogsbilvägnätet har det förändrat vattensystemet.
Byskeälven är en av de mest populära laxfiskevattendragen i norra Sverige och har reproducerande lax- och havsöringsbestånd.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!