- Äntligen, det här är ett paradigmskifte! Regeringskansliet erkänner nu att rennäringen ska producera livsmedel för människor i stället för att bli rovdjursföda, kommenterar Sametingets styrelseordförande Ingrid Inga.
- Samisk mat är en kultur- och matskatt och en viktig spjutspets inom Matlandssatsningen. Renkött är ekologisk, naturnära och klimatsmart mat, framhåller Erlandsson, som bland annat kan titulera sig sameminister.
Mer renkött i landet
Det första uppdraget som regeringen nu beslutat att tillskjuta pengar till är en åtgärd för att få ut mer samisk mat till restauranger och butiker i hela Sverige.
En satsning görs för att skapa samarbetsformer mellan rennäring, jaktnäring, areella näringar och fiske så att den samiska matkulturen kan spridas.
Målsättningen är att synliggöra samisk matkultur och matproduktion och att därigenom förbättra möjligheterna för en ökad samisk livsmedelsproduktion, fler samiska småskaliga livsmedelsförädlare och fler företagare inom besöksbranschen som erbjuder samisk mat.
Sametinget får 1,5 miljoner kronor årligen under fyra år för projektet.
Samisk mat i sameskolan
Det andra uppdraget går ut på att stärka arbetet med den samiska maten i sameskolorna, för detta ändamål anslås 0,5 miljoner kronor per år i två år.
- Det borde vara självklart att alla skolbarn får möjlighet att äta mat som är kopplad till sin region eller sitt kulturella arv. Därför satsar vi på att det ska bli mer mat från det samiska köket i sameskolan.
I princip handlar det även om att småländska barn ibland ska få äta småländska isterband till skollunch och att barn på Öland ska få njuta av öländska kroppkakor, exemplifierade landsbygdsministern som själv kommer från Småland.
Älgkött till icke-jägare
Vid en presskonferens under den pågående 406:e vintermarknaden i Jokkmokk, en marknad som har slow food med regionalt producerade råvaror tillredda med traditionella metoder som tema, berättade Eskil Erlandsson även om ett tredje matprojekt.
- Tillsammans med Svenska Jägareförbundet ska vi se till att bli bättre på att sprida det vilda köttet till dem som är icke jägare. Det skjuts mellan 80 000 och 100 000 älgar årligen och en stor del av det köttet hamnar i jaktlagets hägn; det borde komma även andra hushåll till del, och även restauranger. Men logistiken fungerar inte i dag.
Vidare borde en större del av de upp emot 70 000 vildsvin som skjuts i landets södra delar kunna användas i hushållen, anser landsbygdsministern.