Bertil Lundholm och hustrun Britta bor lite avsides vid vattnet i Jävrebodarna. Den vackra utsikten mot havet är slående, men Bertil Lundholm börjar bli "hemmablind". För nio år sedan började orken tryta och hälsan vackla när han drabbades av emfysem och fibros.
Förr orkade och klarade Bertil det mesta, men med åren har hälsotillståndet blivit sämre och det har gått två år sedan han sist var ner till bryggan.
I vintras blev det än värre när hjärtat krånglade. Efter 17 dygn på sjukhus kom han hem och för att i någon mån behålla det sociala livet ansökte han om färdtjänst.
Inte permobil
Den 10 januari 2014 fick han ja till färdtjänst med hustrun Britta som ledsagare, men avslag på begäran om att få ta med permobilen.
I avslaget lutar sig Piteå kommun mot färdtjänstlagen paragraf 9 och utifrån den motiveras avslaget så här.
"På grund av att du klarar överflyttning mellan rullstol och personbil".
– Jag får färdtjänst in till stan, men vad spelar det för roll när jag inte orkar att rulla med rullstolen. Jag har läkarintyg som styrker mina problem, men det tar kommunen ingen hänsyn till, säger Bertil Lundholm.
Har överklagat
Frågan om att få ta med permobilen är prövad rättsligt ett flertal gånger och bara i Piteå är det flera personer som drabbats på liknande sätt som Bertil gjort. Lagen är öppen för tolkning, men Piteå kommun har valt den strikta linjen. I sista meningen i paragraf 9 står det nämligen "Om det finns särskilda skäl, får tillståndet även i övrigt förenas med villkor".
– Jag är sjuklig och kommer att dö snart, men jag förstår inte varför kommunen måste göra livet svårare för mig, säger Bertil Lundholm.
Han överklagade till socialnämnden och vidare till förvaltningsrätten, men utan resultat. Nu har han överklagat till förvaltningsrätten en andra gång och väntar på svar.
– Jag känner mig så uppgiven och det är svårt att hitta någon glädje längre.
Orkar inte
Bertil har alltid varit engagerad i olika saker och under många år var han politiskt aktiv för Socialdemokraterna.
– Bertil är ju pratsam och social. Han har många bekanta i stan och behöver få komma ut bland folk, säger hustrun Britta som själv inte orkar hjälpa Bertil med rullstolen eller för den delen permobilen.
– Jag kan ju köra med den här på grusvägarna, men den har aldrig rullat i stan. Det känns så orättvist, säger Bertil Lundholm.