Jakob Setterberg befinner sig ”mellan jobb” som det brukar heta. Tidigare i år avslutade han inspelningen av säsong två av ”Andra åket”, Felix Herngrens komediserie för SVT. Han har också lite grejer på gång till hösten, men har svårt för att bara slappna av och njuta av ledigheten. När det blir för lugnt infinner sig stressen över vad han ska göra härnäst.

Jag tror inte att jag är byggd för frilansarens tillvaro egentligen. Jag skulle behöva jobba nio till fem med semesterersättning och sådana saker. Men nu är jag skådis och då hör det till att man ska hålla på och ha ångest varje gång ett arbete är slut och man inte vet vad man ska göra. Det är då man börjar bläddra igenom katalogerna med utbildningar, haha.

En legosoldat

Artikelbild

| Jakob Setterberg föddes in i branschen som son till en dramapedagog och en filmproducent.

Han föddes in i branschen som son till en dramapedagog och en filmproducent. Hans pappa arbetade med regissören Jan Troell vilket ledde till att Jakob fick sina första, trevande små skådisjobb som riktigt liten i filmerna ”Bang!” och ” Ingenjör Andrées luftfärd”.

Efter det visste han vad han ville arbeta med – trots lite vacklande i gymnasieåldern – och det vid den tiden han kom med i Grotesco, humorgruppen som bildades på Lidingö där Jakob och många av de övriga medlemmarna växte upp. De har gjort tv-serier och en föreställning på Scalateatern i Stockholm, och Jakob beskriver sig som något av en legosoldat i ensemblen.

Han deltar inte direkt i manusarbetet utan får en lista med 20–30 roller att gestalta under inspelningen. Sedan vidtar ett arbete där man försöker byta roller eller vara med och forma innehållet. Vilket förstås är möjligt när man har arbetat ihop länge, konstaterar Jakob.

Ju mer vi umgås, desto mer sätter vi prägel på vad vi skriver om och vad vi skildrar i Grotesco-tv-serien.
Artikelbild

| Under gymnasietiden kom Jakob Setterberg med i humorgruppen Grotesco som bildades på Lidingö där han och många av de övriga medlemmarna växte upp.

Svårt yrke

Hans sambo Emma Molin, som också är medlem i Grotesco, har dessutom visat att det går att ta sig in i manusgruppen med åren. De båda spelar även mot varandra i familjekomedin ”Andra åket”. "Härligt och ansträngande", är orden för att beskriva samarbetet med sin partner.

Artikelbild

| Skådespelaren Jakob Setterberg får emellanåt funderingar kring sitt yrkesval och upphör aldrig att förvånas över hur svårt yrket faktiskt är. "Jag blir aldrig klok på det här jobbet. Jag försöker vara skådis", säger han.

Det är både positivt och negativt, skulle jag säga. Det är ganska kul att ha samma arbetsplats för man kan alltid prata jobb och vi förstår varandra, även om man kanske tröttnar lite också. Det är inte helt nyttigt för en relation att vara med tillsammans 24 timmar om dygnet.

Han får som sagt var emellanåt funderingar kring sitt yrkesval, men så dyker något upp och han påminns igen om varför han är skådespelare. Även om han aldrig upphör att förvånas över hur svårt yrket faktiskt är.

Artikelbild

| Jakob Setterberg har medverkat i många barn-tv-produktioner och menar att barnpubliken har något alldeles extra. "Barn har inga filter, de går fram direkt och säger 'jag känner igen dig, du är med i tv'."

Jag blir aldrig klok på det här jobbet. Det är alltid något som man är skitdålig på och annat som man lyckas bättre med. Så jag vet inte ens om jag ska kalla mig skådis. Jag försöker vara skådis.

Publiken bestämmer

Artikelbild

| Skådespelaren Jakob Setterberg fyller 45.

Om humor är det ena benet han står på så är barn-tv ett annat. Jakob Setterberg har medverkat i program som "Bobster" och "Piñata" och ett antal UR-produktioner. Barnpubliken har något alldeles extra, tycker han.

Barn har inga filter, de går fram direkt och säger "jag känner igen dig, du är med i tv, och du är den där…" Sådant är speciellt, åtminstone här i Stockholmstrakten där ingen vuxen vill visa att de känner igen en. Det tycker jag är väldigt fint.

Det är där han hamnar när han ska förklara vad som driver honom vidare i denna tuffa bransch och varför hans karriär tuffar vidare. Det är publiken som bestämmer.

Det finns extremt många, otroligt mycket bättre skådisar än jag, så det handlar egentligen om en liten förälskelse i personen, att man tycker om min utstrålning, sättet jag pratar på eller något med mitt utseende.
Jag vet själv vilka skådisar jag tycker om, de är inte alltid de bästa. Jag tror att jag lever på att det finns en publik där ute som tycker om mig.