Covidvaccineringen - en mardröm för sprutrÀdda

Flera hundra tusen svenskar uppskattas lida av sprut- och blodfobi. För dem Àr de planerade vaccinationerna nÄgot skrÀckfyllt, och mÄnga söker nu hjÀlp mot sina problem för att kunna ta sprutorna.

En enkel sak för mĂ„nga, men enligt uppskattningar lider 2–4 procent av Sveriges befolkning av sprutfobi. Arkivbild.

En enkel sak för mĂ„nga, men enligt uppskattningar lider 2–4 procent av Sveriges befolkning av sprutfobi. Arkivbild.

Foto: Erik MÄrtensson/TT

Vetenskap & teknologi2021-06-12 12:14

RÀdsla eller fobi för sprutor kan leda till att mÀnniskor begrÀnsar sina liv. En del undviker att uppsöka vÄrd om det Àr risk att fÄ sprutor, Àven om det Àr nödvÀndigt. I andra fall handlar det om att man vÀljer bort till exempel resmÄl som krÀver vaccinationer.

Om rÀdslan Àr sÄ stark att man faktiskt undviker saker som man vill eller bör göra, sÄ kan det vara lÀge att söka hjÀlp, sÀger psykologen Sebastian Senning, som bland annat arbetar med sprutrÀdda inom tandvÄrden.

Nu nÀr vaccinationerna mot coronaviruset Àr i full gÄng har betydligt fler Àn vanligt sökt hjÀlp hos honom och hans kollegor pÄ Psykologteamet i Göteborg.

– Varenda dag rapporteras det om vaccinationer. Du överrumplas med bilder pĂ„ sprutor och det stĂ„r skyltar pĂ„ gatan om vaccin. Har man en fobi för nĂ„got sĂ„ vill man undvika allt som pĂ„minner om det pĂ„ alla sĂ€tt man kan, sĂ„ det Ă€r klart att omvĂ€rlden just nu Ă€r mycket mer triggande, sĂ€ger Sebastian Senning.

Risk för svimning

Det finns mÄnga grader av sprut- och blodfobi, och det Àr inte helt ovanligt att patienter svimmar. DÄ kan det vara viktigt att kunna ligga ned för att ta en spruta för att inte riskera att ramla och slÄ sig. Att den tiden finns nu Àr inte alldeles sjÀlvklart.

– Det Ă€r en skitdĂ„lig situation för dem som Ă€r rĂ€dda, som vill ha mycket information, vill ha trygghet och veta exakt hur och nĂ€r och var, och som vill fĂ„ se hur det ser ut i förvĂ€g.

Och just situationer med vaccinationer pÄ löpande band kan i en del fall ha varit början pÄ en rÀdsla eller fobi.

– VĂ€ldigt mĂ„nga som har jobbiga upplevelser frĂ„n förr har det just frĂ„n nĂ€r man fĂ„r vaccin i klassen. Alla stĂ„r och vĂ€ntar pĂ„ sin tur och man hinner bygga upp en stress. Kanske nĂ„gon före kommer ut och grĂ„ter, nĂ„gon har fĂ„tt ont ... DĂ„ kommer du att vara mycket mer otrygg frĂ„n start och dĂ„ Ă€r det större risk att det blir en dĂ„lig upplevelse.

God prognos

Men gÄr det dÄ att bota sprutfobi? Ja, det finns en vÀldigt god prognos att bli hjÀlpt, sÀger Sebastian Senning.

– Vi anvĂ€nder oss av KBT-behandling som Ă€r den mest beprövade metoden vid fobier. Och dĂ„ Ă€r det en vĂ€ldigt stor del som fĂ„r tydlig symtomlindring och dĂ€r majoriteten inte lĂ€ngre uppfyller kriterierna för diagnos.

Han och hans kollegor har gjort en serie sjÀlvhjÀlpsvideor och lagt upp pÄ Youtube för de som pÄ egen hand vill arbeta med sin sprutfobi. Den behandlingen kan inte vara lika följsam som en bra terapeut, men kan ÀndÄ hjÀlpa mÄnga, sÀger han.

Kommunicera tydligt

För den som gruvar sig men ska vaccinera sig bör se till att kommunicera tydligt till vÄrdpersonalen hur man upplever situationen och vad som behövs för att det ska kÀnnas sÄ tryggt som möjligt. Kanske kan det gÄ att fÄ komma nÀr det Àr mindre folk dÀr eller komma i förvÀg och titta hur det ser ut?

Andra hjÀlpsamma strategier kan vara att distrahera sig med musik och köpa smÀrtlindrande plÄster som kan sÀttas pÄ armen en dryg timme innan det Àr dags, sÀger Sebastian Senning.

– Det bedövar huden, det ger en vĂ€ldigt god smĂ€rtlindring och kan lugna den som ska ta sprutan.

Fakta: Fem tips mot sprutrÀdsla

1. BerÀtta för vÄrdpersonalen att du Àr rÀdd eller kÀnner ett obehag i situationen. Be om stöd eller extra tid, en förstÄende omgivning kan minska stressen.

2. Be att fÄ ligga ner om du kÀnner dig yr eller svimfÀrdig.

3. AnvÀnd bedövande krÀm eller plÄster för att sticket ska göra mindre ont. Finns receptfritt pÄ apotek och stryks eller sÀtts pÄ huden dÀr sticket ska ske.

4. Distrahera dig sjÀlv nÀr du fÄr sticket genom att till exempel titta bort, lyssna pÄ musik i hörlurar eller försöka tÀnka pÄ nÄgot annat.

5. PĂ„minn dig sjĂ€lv om att du inte Ă€r i nĂ„gon livshotande situation – Ă€ven om det kan kĂ€nnas sĂ„.

KÀllor: VÄrdguiden och Doktor 24

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!