Man fÄr inte bomba sjukhus. Eller attackera dem pÄ andra sÀtt i ett krig. PÄ den punkten Àr folkrÀtten tydlig: civila byggnader ska fredas i vÀpnade konflikter och skyddet Àr extra starkt för just sjukhus.
Detsamma gĂ€ller hjĂ€lparbetare och andra som utför humanitĂ€ra insatser â medicinska insatser och sjuka och skadade Ă„tnjuter sĂ€rskilt skydd, förutsatt att de Ă€r neutrala och oberoende.
Men under det pÄgÄende kriget Àr reglerna helt satta ur spel.
ââNormalt har man kunnat sĂ€tta upp ett sjukhus med ett rött kors pĂ„ taket för att visa att man Ă€r neutral och ska fredas. Nu har ett rött kors blivit ett militĂ€rt riktmĂ€rke i stĂ€llet för ett skydd. Det finns ingen respekt lĂ€ngre för folkrĂ€tten â inga garantier alls. Det Ă€r en vĂ€ldig obehaglig utveckling, sĂ€ger Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.
ââHur man i det lĂ€get gör med internationella humanitĂ€ra hjĂ€lpinsatser Ă€r ingen lĂ€tt frĂ„ga, sĂ€ger Johan von Schreeb, som sjĂ€lv arbetat i katastrofer runtom i vĂ€rlden de senaste 25 Ă„ren, och Ă€r en av grundarna av svenska LĂ€kare utan grĂ€nser.
Behöver prioritera
Samtidigt Àr det nödvÀndigt att fÄ in lÀkare och sjuksköterskor snabbt som kan stÀrka upp vÄrden av krigsskadade civila och soldater, framhÄller han.
ââVĂ„rdpersonalen i Ukraina Ă€r helt slutkörd. Jag hörde bara hĂ€romdagen om en kirurg som jobbat en vecka i strĂ€ck, jag har sjĂ€lv testat det och sĂ„ kan man inte fortsĂ€tta. Vi mĂ„ste ha in mer personal, som dessutom kan vara oberoende vittnen, sĂ€ger Johan von Schreeb.
NĂ€r sjukvĂ„rden hamnar mitt i skottlinjen riskerar inte bara soldater och civila som drabbas direkt av stridigheterna att dö för att de inte fĂ„r vĂ„rd i tid. Ăven all övrig vĂ„rd drabbas, menar Nina Paulsen, katastrofrĂ„dgivare vid svenska Röda korset.
Ukrainska Röda korset och Internationella rödakorskommittén finns pÄ plats och ger humanitÀr hjÀlp pÄ flera hÄll i landet. Men att fÄ in hjÀlp och personal Àr svÄrt och en stÀndig avvÀgning mellan risk och akuta behov.
ââJust nu gĂ„r det bara att prioritera primĂ€rt första hjĂ€lpen och livrĂ€ddande hĂ€lsoinsatser. De personer som tas in utifrĂ„n av Internationella rödakorskommittĂ©n (ICRC) Ă€r krigskirurger, sjuksköterskor som Ă€r vana vid den hĂ€r typen av situationer och anestesipersonal, sĂ€ger hon men tillĂ€gger att ICRC Ă€ven tittar pĂ„ att ta in annan vĂ„rdpersonal sĂ„ fort det Ă€r möjligt.
NĂ„r inte ut
Som situationen ser ut nu nÄr man heller inte ut med hjÀlp till alla som Àr i behov av den.
ââMan kommer inte in i Mariupol, till exempel. Det varierar ocksĂ„ frĂ„n dag till dag beroende pĂ„ sĂ€kerhet och att vi fĂ„r det tilltrĂ€de vi har rĂ€tt till, sĂ€ger Nina Paulsen och fortsĂ€tter:
ââNĂ€r en konflikt bryter ut behövs hĂ€lsovĂ„rden som mest och att dĂ„ bli utsatt för attack Ă€r förfĂ€rligt.
Att det ukrainska sjukvÄrdssystemet var underdimensionerat redan innan kriget kom gör behovet av hjÀlpinsatser Àn större.
ââUkraina har till vardags bara en tjugondel av den hĂ€lso- och sjukvĂ„rd av vad vi i Sverige lĂ€gger pĂ„ sjukvĂ„rd per person, och det var innan kriget började, sĂ€ger Johan von Schreeb.
"Ingen slump"
Det Àr inte första gÄngen som Ryssland medvetet attackerar vÄrdinrÀttningar vilket visar att man satt det i system, menar Andreas Wladis, kirurg och professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet.
ââTyvĂ€rr har vi sett tidigare att Ryssland, framför allt i Syrien, pĂ„ ett systematiskt sĂ€tt har attackerat just sjukvĂ„rden. Det Ă€r helt fruktansvĂ€rt och ett direkt brott mot GenĂšve-konventionerna, sĂ€ger Andreas Wladis.
Att sjukvÄrden blir en mÄltavla Àr ingen slump, menar han:
ââDet Ă€r ett av de mest effektiva sĂ€tten att demoralisera en befolkning. Den dag man inte kan lita pĂ„ att fĂ„ vĂ„rd för sina skador eller kroniska sjukdomar, dĂ„ vĂ„gar man inte vara kvar.