Polischef om terrorhotet: Vi är väl förberedda

Hysing förklarar att Säkerhetspolisens beslut att höja terrorhotnivån från tre till fyra har något "mindre påverkan" på polisens arbete än vad som kan tänkas.

– Vi har levt under ett förhöjt hot under väldigt väldigt lång tid, säger Jonas Hysing, biträdande kommenderingschef på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Han betonar att polisen under de senaste tio åren gjort ett omfattande arbete för att höja förmågan att "förebygga och förhindra" terrordåd.

– Det som det här möjligen för med sig är ju att risken för att ett attentat ska ske har ökat, men det har inte förändrat, det vi kallar för modus, tillvägagångssättet, och vi har väl utarbetade sätt för att möta och hantera terrorattentat, säger Hysing.

Polisen kommer nu bland annat att intensifiera gränskontrollerna, öka dialogpolisverksamheten och Säposamarbetet Redex – som syftar till att bekämpa radikalisering.

"Ska ha en uthållighet"

TT: Senast hotnivån var så här hög var 2015–2016, finns det något i hotbilden i dag som skiljer sig mot den gången?

– Förra gången som hotnivån höjdes temporärt till en nivå fyra så var det, som vi uppfattade det, mer ärendespecifikt. Det fanns konkreta uppgifter. Nu är det mer analysdrivet, säger Jonas Hysing.

– Det innebär att vi måste ta höjd för att den här fyran kommer att vara under ganska lång tid framöver. För polisen innebär det att vi ska ha en uthållighet i det vi gör. Enskilda punktinsatser som vi inte klarar av att hålla över tid är mindre lyckat.

Ändrad utredningsrutin

Enligt Hysing inkluderar polisens förberedelser utbildning i så kallat pdv, pågående dödligt våld.

– Vi övar löpande på det och förbereder vår personal. Vi har också ändrat vår utredningsrutin när det gäller grova brott, så det bättre ska passa att utreda just terroristbrott där snabbhet och hantering av stora datamängder är viktigt, säger han.

TT: Finns det några platser där hotbilden anses högre än andra när man gör bedömningar?

– Jag vill inte säga något specifikt. Men generellt kan man säga att platser där många människor samlas utgör ett potentiellt mål för terrorattentat.

Jonas Hysing förklarar att polisens arbete kring publika evenemang – som till exempel den pågående Kulturfestivalen i Stockholm och kungens kommande firande efter 50 år på tronen – inte påverkas "nämnvärt".

– Det är risken som höjts, inte tillvägagångssättet som ändrats. De åtgärder vi gör är adekvata, men det kan nog tänkas att vi behöver göra mer av vissa åtgärder och mer riktade åtgärder. Exakt vad vill jag inte gå in på.

Utbyggd kameraövervakning

Rikspolischef Anders Thornberg säger till TT att polisen kan behöva arbeta närmare arrangörerna av evenemang.

– Vi är vana vid att ha haft ett förhöjt terrorhot i Sverige, nu är det ett högt hot, då måste vi ta höjd för det, säger han och tillägger att informationsutbytet med Säpo är viktigt.

– Helst vill vi jobba förebyggande så att ett attentat inte inträffar.

Thornberg lyfter gränskontrollerna som ett "viktigt instrument". En ny lag från den 1 augusti ger polisen utökade befogenheter för att bland annat utföra kroppsvisitationer och husrannsakningar i fordon.

– Det har gett oss en helt ny verktygslåda, säger rikspolischefen.

TT: Har ni ökat kameraövervakningen?

– Exakt vad vi gör vill jag inte säga. Men vi har fått tre väldigt bra kameraövervakningscentraler i framför allt de stora städerna. Vi bygger ut det kraftigt i hela landet. Det är en av de delarna vi är redo att utöka nu om det behövs med ett ökat terrorhot.