En del har det bara: sprÄkbegÄvning. Men hur viktig Àr den, och vilken betydelse har andra faktorer, nÀr vuxna personer lÀr sig att behÀrska ett frÀmmande sprÄk?
För att komma svaret nÀrmare genomförde sprÄkforskare vid Stockholms universitet en studie med svenskar som i mÄnga Är bott i Paris. Samtliga hade lÀrt sig franska i tonÄren eller senare och de flesta kunde anvÀnda sprÄket pÄ avancerad nivÄ. Men medan vissa talade som en infödd hade andra en brytning. Varför?
Studien gav ett överraskande svar: Mer tillbakadragna - introverta - personligheter hade ett sprÄkligt övertag jÀmfört med de utÄtriktade, extroverta.
ââDet Ă€r nog det mest spĂ€nnande resultatet i studien. Man tĂ€nker nog att en mer utĂ„triktad person hamnar i fler sociala situationer och fĂ„r fler tillfĂ€llen att anvĂ€nda sprĂ„ket. Men vi tror att lite mer introverta personer lyssnar mer pĂ„ andra, vilket kan vara en fördel om man ska greppa finliret i sprĂ„ket. Extroverta personer kanske i högre grad nöjer sig med att kunna ta sig fram, sĂ€ger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska och projektledare för studien.
Hon tillÀgger att ingen i studien var extremt introvert.
ââMen det visade sig att de som drog mer Ă„t det introverta hĂ„llet hade en fördel jĂ€mfört med de som drog Ă„t det extroverta hĂ„llet.
Lyssnat och lÀrt
Personlighetsdraget var en av de tre viktigaste förklaringarna till de olika nivÄerna i gruppen. Studien bekrÀftade ocksÄ att graden av sprÄkbegÄvning, och specifikt minne för ljudsekvenser, har stor betydelse.
ââVi tror att sprĂ„körat i kombination med en observerande och lyssnande personlighet Ă€r en lyckad kombination, sĂ€ger Fanny Forsberg Lundell.
I djupintervjuer med personer i gruppen framkom ocksÄ att mÄnga av dem som nÄtt en vÀldigt hög nivÄ i sprÄket tillbringat mycket tid med att lyssna.
ââDe har suttit pĂ„ kafĂ©er och tjuvlyssnat pĂ„ samtal, de har tittat extremt mycket pĂ„ fransk tv och verkligen sett till att bli exponerade.
Olika förmÄgor
Inte ovÀntat var ocksÄ vistelsetiden i landet en viktig faktor. Viss betydelse, men inte lika stor, hade en stark koppling till fransk kultur, en svagare koppling till den svenska kulturen och mÄnga sociala relationer pÄ franska.
ââVi trodde nog att vi skulle fĂ„ mer utslag pĂ„ de sociala faktorerna, men resultatet Ă€r Ă€ndĂ„ i linje med annan forskning. NĂ„gon form av kognitiv förmĂ„ga, som sprĂ„kbegĂ„vning, spelar roll för hur bra vi blir pĂ„ nĂ„got. Vi Ă€r olika, helt enkelt.
Studien syftar till att fördjupa kunskapen om den mÀnskliga sprÄkförmÄgan, men Fanny Forsberg Lundell pÄpekar att fler studier - med andra sprÄkkombinationer och andra typer av grupper - behövs för att kunna dra generella slutsatser. Parissvenskarna hade ovanligt goda förutsÀttningar: De hade bott i staden i snitt 20 Är, flertalet var högutbildade, sprÄkintresserade och motiverade.
ââĂn sĂ„ lĂ€nge Ă€r för lite gjort inom detta fĂ€lt, men det Ă€r en viktig insikt att en del av sprĂ„kförmĂ„gan Ă€r medfödd. Ă andra sidan Ă€r det en vĂ€ldigt specifik förmĂ„ga att kunna lĂ„ta som en infödd. MĂ„nga kan Ă€ndĂ„ lĂ€ra sig ett sprĂ„k pĂ„ avancerad nivĂ„, Ă€ven om de inte lĂ„ter som infödda, sĂ€ger Fanny Forsberg Lundell.