Fler elever ska läsa tyska eller spanska

Det handlar om grundskolans timplan, det vill säga den undervisningstid som eleverna har rätt att få i respektive ämne. Timplanen hänger ihop med kursplanerna, som beskriver innehållet i ämnena och vad eleverna förväntas lära sig.

I samband med att kursplanerna omarbetades för ett par år sedan (men träder i kraft först hösten 2022) blev det tydligt att även timplanerna behövde en översyn. Skolverket försökte då stryka en del innehåll i historieämnet, bland annat, för att få en bättre balans mellan kursplanerna och tiden som fanns till förfogande. Men strykningarna väckte sådana protester att myndigheten fick backa. Återstod alltså möjligheten att justera i timplanerna, vilket Skolverket arbetar med på regeringens uppdrag.

Mer historia

Myndighetens förslag har varit ute på remiss och det kan bli vissa justeringar innan slutförslaget lämnas över till regeringen. Men i stora drag blir det så här:

Samhällsorienterande ämnen (SO) utökas allra mest, därefter naturorienterande ämnen (NO).

Ämnena bild och musik får vardera ett mindre tillskott av timmar, medan hem- och konsumentkunskap får minst (+4 timmar).

Försvinner gör elevens val. Timmarna för elevens val krympte för några år sedan, då matematik och idrott bedömdes behöva mer tid. Nu ryker resten.

Positiv respons

Enligt Skolverket tycks förslaget på det stora hela mest möta förståelse – även från eleverna.

– Vi har haft samråd med åtminstone en av elevorganisationerna, som framhöll väldigt tydligt att de hellre ser att timmarna till elevens val används till ämnen där det är svårt att hinna med. Så vi fick en positiv respons, säger enhetschef Pernilla Sundström Fast.

Merparten av timmarna går alltså till SO, och framför allt historia.

Antalet timmar till språkval – som för många är lika med moderna språk, det vill säga spanska, franska eller tyska – ligger kvar. Men regeringen har bett Skolverket att överväga åtgärder för att fler ska läsa ett språk utöver svenska och engelska.

– Utvärderingar visar att ambitionen att läsa moderna språk svajar lite. En del elever väljer att läsa mer svenska eller engelska i stället, kanske för att skolan tycker att de behöver extra stöd i de här ämnena eller för att få lite minskad arbetsbörda och tid och ork till andra ämnen, säger Pernilla Sundström Fast.

En av fyra elever som lämnar grundskolan har läst svenska och/eller engelska i stället för moderna språk, modersmål eller teckenspråk. Skolverket föreslår nu att valmöjligheterna begränsas. "Många fler elever skulle, enligt Skolverket, klara av att läsa moderna språk", skriver myndigheten i förslaget.

Engelska som språkval ska bara erbjudas nyanlända elever som är nybörjare i språket. Svenska som språkval försvinner. Det finns andra möjligheter att få stöd i svenskan, konstaterar Skolverket.

Mer musik

För alla grundskoleelever blir det lite mer tid till bild och musik.

– För att inte rubba balansen mellan mer praktiska och mer teoretiska ämnen alltför mycket, och också för att ta hänsyn till att en del elever inom elevens val läst olika typer av estetisk fördjupning, har vi valt att förstärka bild- och musikämnena, och även hem- och konsumentkunskap, säger Pernilla Sundström Fast.

TT: Men kan man säga att det totalt sett blir mer arbetskrävande för eleverna med de nya timplanerna?

– Det är inte säkert. Lärare upplever ju att det är svårt att få in allt innehåll på den tid som finns avsatt i vissa ämnen. Då bör ju en omfördelning av timmar göra att det finns bättre möjligheter till breddning och fördjupning, och att eleverna får ta del av undervisning som sker med något mer lugn, säger Pernilla Sundström Fast.

Skolverket ska lämna över sitt slutliga förslag till regeringen senast den 31 mars.