Forskare har följt barn vars förÀldrar blev av med jobbet pÄ grund av att deras arbetsplats lades ner mellan 1995 och 2000.
För förÀldrarna Àr de negativa effekterna tydliga. Utöver att familjens ekonomi pÄverkas kan bland annat den psykiska hÀlsan försÀmras.
I viss mÄn drabbas Àven barnen, som kan fÄ sÀmre betyg och klara sig nÄgot sÀmre pÄ arbetsmarknaden. Effekterna Àr dock vÀldigt begrÀnsade, enligt en rapport frÄn Studieförbundet NÀringsliv och SamhÀlle (SNS).
ââDen förvĂ€ntan man kanske har Ă€r att det ska se ganska lika ut som i andra lĂ€nder. Men vi ser ganska sĂ„ smĂ„ effekter för barnen, sĂ€ger Anna Sjögren vid forskningsinstitutet IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvĂ€rdering) i Uppsala.
De negativa effekterna för barnen syns bara nÀr det Àr mamman som förlorar jobbet. DÄ ökar dessutom risken för skilsmÀssa.
Inga hemmamammor
Ăven dĂ€r skiljer sig de svenska resultaten frĂ„n tidigare studier som gjorts utomlands.
ââDet finns studier frĂ„n andra lĂ€nder dĂ€r man kan göra tolkningen att man kan lĂ€gga den frigjorda tiden pĂ„ barnen och att det, framför allt om mamman förlorar jobbet, till och med kan vara positivt för barnen, sĂ€ger Anna Sjögren.
ââMen det ser vi inte i Sverige och det finns en ganska ny norsk studie som visar liknande mönster i Norge.
Skillnaden kan bland annat ligga i att det i de skandinaviska lÀnderna finns andra normer kring kvinnors arbetande, tror forskarna.
ââDe blir inte hemmamammor i stĂ€llet, utan vi ser att svenska smĂ„barnsmammor i lika stor utstrĂ€ckning som fĂ€derna försöker att komma tillbaka till arbetsmarknaden, sĂ€ger Anna Sjögren.
Att svenska barn tycks klara sig bÀttre kan bland annat bero pÄ de vÀl utbyggda svenska socialförsÀkringssystemen, enligt forskarna.
Andra grupper
Anna Sjögren poÀngterar dock att studien koncentrerat sig pÄ en grupp som Àr vÀl etablerad pÄ arbetsmarknaden. Men slutsatserna i studien tycks gÀlla Àven andra grupper, som inte har ett lika starkt skyddsnÀt.
ââVi ser att det fĂ„r begrĂ€nsade konsekvenser pĂ„ familjens disponibla inkomst i de hĂ€r grupperna och genomslaget pĂ„ barnen Ă€r inte starkare Ă€n för andra, sĂ€ger hon.
ââVi tolkar det som att det kanske inte Ă€r skillnaderna i de ekonomiska villkoren som pĂ„verkar lika mycket som den psykiska ohĂ€lsan som kommer och att det Ă€r turbulent i familjen.