Barn klarar sig bra nÀr förÀldrar blir uppsagda

LÀgre inkomst, sÀmre hÀlsa och högre risk för skilsmÀssa. Att en förÀlder förlorar jobbet pÄ grund av en arbetsplatsnedlÀggning har flera negativa konsekvenser. SÀrskilt om det Àr mamman. Trots det verkar barnen klara sig bra, visar en ny rapport.

Barn vars förÀldrar blir uppsagda klarar sig ovÀntat bra senare i livet. Arkivbild.

Barn vars förÀldrar blir uppsagda klarar sig ovÀntat bra senare i livet. Arkivbild.

Foto: Gorm Kallestad/TT

SamhÀlle2023-02-03 06:15

Forskare har följt barn vars förÀldrar blev av med jobbet pÄ grund av att deras arbetsplats lades ner mellan 1995 och 2000.

För förÀldrarna Àr de negativa effekterna tydliga. Utöver att familjens ekonomi pÄverkas kan bland annat den psykiska hÀlsan försÀmras.

I viss mÄn drabbas Àven barnen, som kan fÄ sÀmre betyg och klara sig nÄgot sÀmre pÄ arbetsmarknaden. Effekterna Àr dock vÀldigt begrÀnsade, enligt en rapport frÄn Studieförbundet NÀringsliv och SamhÀlle (SNS).

– Den förvĂ€ntan man kanske har Ă€r att det ska se ganska lika ut som i andra lĂ€nder. Men vi ser ganska sĂ„ smĂ„ effekter för barnen, sĂ€ger Anna Sjögren vid forskningsinstitutet IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvĂ€rdering) i Uppsala.

De negativa effekterna för barnen syns bara nÀr det Àr mamman som förlorar jobbet. DÄ ökar dessutom risken för skilsmÀssa.

Inga hemmamammor

Även dĂ€r skiljer sig de svenska resultaten frĂ„n tidigare studier som gjorts utomlands.

– Det finns studier frĂ„n andra lĂ€nder dĂ€r man kan göra tolkningen att man kan lĂ€gga den frigjorda tiden pĂ„ barnen och att det, framför allt om mamman förlorar jobbet, till och med kan vara positivt för barnen, sĂ€ger Anna Sjögren.

– Men det ser vi inte i Sverige och det finns en ganska ny norsk studie som visar liknande mönster i Norge.

Skillnaden kan bland annat ligga i att det i de skandinaviska lÀnderna finns andra normer kring kvinnors arbetande, tror forskarna.

– De blir inte hemmamammor i stĂ€llet, utan vi ser att svenska smĂ„barnsmammor i lika stor utstrĂ€ckning som fĂ€derna försöker att komma tillbaka till arbetsmarknaden, sĂ€ger Anna Sjögren.

Att svenska barn tycks klara sig bÀttre kan bland annat bero pÄ de vÀl utbyggda svenska socialförsÀkringssystemen, enligt forskarna.

Andra grupper

Anna Sjögren poÀngterar dock att studien koncentrerat sig pÄ en grupp som Àr vÀl etablerad pÄ arbetsmarknaden. Men slutsatserna i studien tycks gÀlla Àven andra grupper, som inte har ett lika starkt skyddsnÀt.

– Vi ser att det fĂ„r begrĂ€nsade konsekvenser pĂ„ familjens disponibla inkomst i de hĂ€r grupperna och genomslaget pĂ„ barnen Ă€r inte starkare Ă€n för andra, sĂ€ger hon.

– Vi tolkar det som att det kanske inte Ă€r skillnaderna i de ekonomiska villkoren som pĂ„verkar lika mycket som den psykiska ohĂ€lsan som kommer och att det Ă€r turbulent i familjen.

Fakta: Studien

Rapporten, som ges ut av Studieförbundet NĂ€ringsliv och SamhĂ€lle (SNS), har följt alla barn upp till 18 Ă„r vars mamma eller pappa jobbade pĂ„ en arbetsplats som lades ner under Ă„ren 1995–2000.

För att komma med i urvalet skulle förÀldrarna ha arbetat pÄ samma arbetsplats tvÄ och tre Är före arbetsplatsens nedlÀggning, dÀremot behövde de inte ha jobbat kvar Äret före nedlÀggningen.

För varje utvalt barn valdes Àven ett jÀmförelsebarn ut, vars förÀldrar arbetade pÄ en arbetsplats som inte lades ner men som i övrigt hade sÄ lika förutsÀttningar som möjligt som det drabbade barnet.

Studien Àr gjord av Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvÀrdering, samt Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

KĂ€lla: SNS.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!