Valrysare fÄr svensken att resa sig ur soffan

Mobilisering pÄ bÄda sidor och ett pÄ förhand ovisst valresultat. Med de kryddorna ser svenskarna som vÀljer soffan Äterigen ut att vara fÄ nÀr allt avgörs. Men frÄgan Àr om det ens finns en typisk soffliggare.

För fyra Är sedan deltog 87,2 procent av alla röstberÀttigade i riksdagsvalet, det högsta deltagandet sedan 1985. Arkivbild.

För fyra Är sedan deltog 87,2 procent av alla röstberÀttigade i riksdagsvalet, det högsta deltagandet sedan 1985. Arkivbild.

Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Politik2022-09-11 06:15

Att opinionslÀget lÀnge varit jÀmnt talar för att deltagandet i Ärets riksdagsval blir högt nÀr vallokalerna stÀnger under söndagskvÀllen. En hög valtemperatur fÄr nÀmligen fler att utnyttja sin röstrÀtt.

– Om det anses avgjort pĂ„ förhand sĂ„ sĂ€nker det valdeltagandet. Som det ser ut nu verkar det bli vĂ€ldigt spĂ€nnande, vilket borgar för ett högre deltagande, sĂ€ger Sven Oskarsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

För fyra Ă„r sedan gick 87,2 procent av alla vĂ€ljare och röstade, det högsta deltagandet sedan 1985. Med de siffrorna ligger Sverige ur ett globalt perspektiv – bortsett frĂ„n diktaturer och nĂ„gra mikrostater – i den absoluta toppen.

SÄ frÄgan Àr om hÀr finns nÄgra typiska soffliggare? Klart Àr att andelen som röstar skiljer sig Ät, bÄde sett till olika delar av befolkningen och var i landet man bor.

LÀgre bland utlandsfödda

I Haparanda hade man 2018 lÀgst valdeltagande bland landets kommuner med 72,8 procent, följt av SödertÀlje, 77,5, och Botkyrka 78,2 procent.

Gemensamt för de tre kommunerna Àr en invÄnargrupp med mÄnga utlandsfödda.

– Det Ă€r lĂ€gre valdeltagande bland utrikesfödda medborgare jĂ€mfört med svenskfödda. Även sett till andra faktorer som utbildning, sĂ„ kvarstĂ„r den skillnaden, sĂ€ger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– DĂ€remot ökar benĂ€genheten att rösta ju lĂ€ngre tid personer har vistats i Sverige, sĂ€ger hon.

Generellt sĂ€tt röstar fĂ€rre mĂ€n Ă€n kvinnor. Men starkare faktorer som spelar in Ă€r de socioekonomiska – Ă€r man lĂ„gutbildad eller har en praktisk utbildning, lĂ„ginkomsttagare eller helt saknar inkomst, och bor i ett ensamhushĂ„ll tar man sig i fĂ€rre fall till en vallokal.

– Om man kombinerar de hĂ€r kriterierna sĂ„ fĂ„r man fram en typ av person som mindre sannolikt kommer att rösta, sĂ€ger Sven Oskarsson.

– Men Ă€ven om man gör det sĂ„ ligger deltagandet pĂ„ omkring 70 procent. Vi har ju ett vĂ€ldigt högt valdeltagande i Sverige, sĂ„ det Ă€r fortfarande mer troligt att de röstar Ă€n att de avstĂ„r, fortsĂ€tter han.

SD har gett högre deltagande

Om nÄgon sida eller parti har nÄgon fördel av ett högre deltagande Àr svÄrt att sÀga.

– Att mobilisera soffan har historiskt sett varit Socialdemokraternas paradgren. Men det Ă€r Ă€ven Sverigedemokraterna bra pĂ„ numera, som har bidragit till det ökade valdeltagandet genom att mobilisera mĂ„nga icke-röstare. Samtidigt har det dĂ„ skett motmobilisering, (av dem) som inte vill att SD fĂ„r inflytande, sĂ€ger Maria Solevid.

Med ett valdeltagande pÄ runt 85 procent innebÀr det att mer Àn en miljon röstberÀttigade svenskar inte röstar i valet. Om alla ska rÀknas in som pÄlitliga soffliggare Àr desto mer osÀkert.

– Det betyder inte att det Ă€r samma 15 procent som inte röstar, det rör sig snarare om runt 5 procent, sĂ€ger Sven Oskarsson:

– FĂ„ mĂ€nniskor Ă€r permanenta soffliggare.

Fakta: Valdeltagande i riksdagsvalet

2018: 87,2 procent

2014: 85,8 procent

2010: 84,6 procent

2006: 82,0 procent

2002: 80,1 procent

1998: 81,4 procent

1994: 86,8 procent

1991: 86,7 procent

1988: 86,0 procent

1985: 89,9 procent

1982: 91,4 procent

KĂ€lla: SCB

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!