Regeringen vill återinföra id-kontroller

Regeringen går fram med ett lagförslag som gör att transportörer måste kontrollera id-handlingar vid inresa med tåg, fartyg och buss från utlandet. Redan nu finns det föreskrifter som reglerar inresa med flyg.

Även under flyktingkrisen 2015 hade transportföretag ett sådant ansvar, vilket enligt det lagförslag regeringen nu skickat på remiss fungerade bra.

Syftet är att "upprätthålla lag och ordning och skydda nationell säkerhet" med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina, enligt förordningen.

Lagen föreslås gälla i tre år, från den 8 april 2022 till april 2025. Själva id-kontrollerna ska gälla i sex månader med möjlighet till förlängning. Förutsättningen är att riksdagen kan hantera förslagen snabbt.

– Jag tror att det vore väldigt bra att ha det på plats för att ha lite bättre koll på vilka som kommer och hur många, säger Anders Ygeman.

Kravet gäller inte för personer under 18 år som reser med en förälder som kan visa giltig id-handling. Undantag ges också för resor från eller via Norge.

Enligt Ygeman ger kontrollerna Migrationsverket och andra möjligheter att förbereda mottagandet bättre.

För att begränsa antalet flyktingar kan regeringen införa ett tillfälligt inreseförbud.

– Om det är fara för ordning och säkerhet så finns den åtgärden. Men vi är inte i det läget att det ligger nära till hands. Men visst finns det i verktygslådan, säger Anders Ygeman.

Tusentals per dag

I fredags meddelade Migrationsverket att uppemot 4 000 flyktingar från Ukraina kommer till Sverige per dag.

Migrationsministern säger att mörkertalet är stort, men inflödet av personer som vill registrera sig hos Migrationsverket massivt. Därför har köerna blivit långa.

– Det är som att Systembolaget skulle ha jul, påsk och midsommar på samma dag, flera dagar i rad.

Migrationsverkets scenario om att det kan komma 212 000 flyktingar fram till i sommar kan vara i underkant. Under flyktingkrisen 2015 kom 160 000 flyktingar till Sverige. Migrationsministern påpekar att uppskattningar som FN:s flyktingorgan gjort, om att uppemot fem miljoner ukrainare kan fly, knappast lär hålla.

Tolv miljoner

Han talar i stället om att uppemot tolv miljoner, eller nästan en tredjedel, av landets befolkning kan behöva fly.

– Uppemot 30 procent av befolkningen, kan man tänka sig. Vad är en svensk andel då? Jag hoppas inte att vi ska komma dit, säger Ygeman.

EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet som innebär att ukrainare kan få uppehållstillstånd i ett år, fram till i mars 2023. Det kan sedan förlängas i sex månader, högst tre år. Direktivet ger rätt till arbete och sociala insatser, samt att barn får rätt till skolgång på samma sätt som andra EU-medborgare.

Ygeman säger att direktivet ger ett tillfälligt skydd och hoppas att de flesta ska kunna återvända. Men han betonar att ingen vet hur länge kriget pågår. Samtidigt har tidigare krig visat att många stannar.

Behandlas som kris

Ministern hoppas att länderna närmast Ukraina som Polen, Ungern, Slovakien och Rumänien ska ta ett större ansvar nu än vad länderna gjorde under flyktingkrisen 2015.

Faktum är att regeringskansliet nu behandlar flyktingströmmen från Ukraina som en kris.

– Den måste behandlas som en sådan, säger Ygeman.

Regeringskansliet har omflyttat resurser och personal.

Rättad: I en tidigare version beskrevs id-kontrollerna på ett felaktigt sätt.