Damberg: Misstag avskaffa beredskapen

– Självklart ska det finnas en starkare samhällelig beredskap. Vi har behov av att stärka den i form av omsättningslager, beredskapslager och möjligheter att ställa om produktion. Tyvärr avskaffades det efter kalla kriget. Det var ett misstag att avskaffa den beredskapen, konstaterar Damberg.

Samtidigt framhåller han var ansvaret ligger.

Extraordinär händelse

– Det är myndigheterna som har ansvar för att det finns skyddsutrustning. Att det finns skyddsutrustning, likväl som annat material som en myndighet behöver för att kunna utföra sina uppgifter, är i grunden ett ansvar som åligger myndigheten och dess ledning. Det ändras inte vid en extraordinär händelse eller kris utan vi har ansvarsprincipen att förhålla oss till och som är en viktig del i krisberedskapssystemet, säger Damberg.

– I en kris är det otroligt viktigt att veta vem som gör vad, annars förvärras läget. Ansvarsprincipen innebär att den som normalt ansvarar för något är bäst på att hantera det vid en kris. Att den organisationen växlar upp är det bästa sättet att hantera en kris, säger han.

Enligt Damberg var regionerna och kommunerna fullt medvetna om bristerna i skyddsutrustning när pandemin tog fart.

Flaggade tidigt

– Vi följde noga och agerade snabbt när regionerna kom in med en begäran om stöd. Tre dagar efter begäran gav vi Socialstyrelsen en operativ roll som den normalt inte har, säger Damberg.

MSB kom in med en rapport redan den 6 februari som varnade för de brister som skulle kunna uppstå.

– MSB fokuserade på risker i ett längre perspektiv. Den rapporten skickades ut dagen efter, den 7 februari, i Regeringskansliet och den gick automatiskt ut till myndigheterna. MSB uppmanar ansvariga aktörer att vidta mått och steg. Man flaggade tidigt och att alla som har ansvaret för skyddsutrusning också ska ta det ansvaret, säger Damberg.

Han får också frågor om att regeringen efter sommaren var beredd att införa vissa lättnader i antalet personer vid allmänna sammankomster, trots att det fanns tecken på att smittspridningen skulle ta fart igen.

Öppen hållning

– Man måste ha en öppen hållning och ompröva beslut. I efterhand kan man väl säga att det inte blir helt optimalt, men vi visste inte var vi skulle hamna, vi lutade oss på Folkhälsomyndighetens bedömningar. När smittläget förvärrades gick det inte att genomföra detta. Man måste ha en ödmjukhet i en sån här pandemi, vi vet inte exakt hur det blir, men beredd att fatta nya beslut, säger Damberg.

Den svenska strategin mot pandemin kom också upp under utfrågningen.

– Den svenska strategin är övergripande till sin karaktär och huvuddragen i den har inte ändrats. Den omfattar ett antal mål och strategin slår fast att de åtgärder som vidtas ska baseras på kunskap och beprövad erfarenhet och att rätt åtgärder ska vidtas vid rätt tidpunkt, säger Damberg.

Något formellt regeringsbeslut om strategin har dock aldrig fattats, framhåller han.

– Det är inte ovanligt att regeringen arbetar utifrån en strategi och inriktning utan att det finns ett beslut om strategin. Ett formellt regeringsbeslut hade inte haft någon rättslig påverkan, så därför har det inte varit aktuellt, säger Mikael Damberg.

Han jämför med att regeringen som hanterade finanskrisen inte heller fattade något formellt beslut om strategin mot krisen.