Forskare: Problem nÀr pristagare genistÀmplas

Det Àr det mest prestigefulla priset en forskare kan fÄ. Men Nobelpriset kan ocksÄ stÀrka vetenskapen i en tid dÄ fakta i vissa frÄgor ifrÄgasÀtts, enligt forskaren Emma Frans.
–Men det kan uppstĂ„ problem om man fokuserar för mycket pĂ„ pristagarna.

"Det kan uppstÄ problem om man fokuserar för mycket pÄ Nobelpristagarna och genistÀmplar personerna bakom upptÀckten", sÀger forskaren Emma Frans. Arkivbild.

"Det kan uppstÄ problem om man fokuserar för mycket pÄ Nobelpristagarna och genistÀmplar personerna bakom upptÀckten", sÀger forskaren Emma Frans. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Nobel2023-10-02 05:27

UpptÀckten av gravitationsvÄgor gav tre amerikaner fysikpriset 2017. Vid sidan av Àran och en miljoncheck hoppades forskarna att utmÀrkelsen skulle stÀrka vetenskapen i ett USA som vid den hÀr tiden styrdes av Donald Trump, som ifrÄgasatte forskning inom en rad olika omrÄden.

– Allt som fĂ„r oss att ta forskare, ekonomer, kemister, fysiker eller biologer pĂ„ större allvar tror jag Ă€r till stor hjĂ€lp i en tid dĂ„ saker förvrĂ€ngs pĂ„ grund av att folk inte hörsammar alla fakta, sade en av pristagarna, Barry Barish, till nyhetsbyrĂ„n Reuters.

FÄr konsekvenser

2019 varnade VÀrldshÀlsoorganisationen WHO för att desinformation kring vaccin utgjorde ett stort hot mot den globala hÀlsan, med risk att vÀnda de framsteg som gjorts för att ta itu med sjukdomar som kan förebyggas. Och nÀr coronaviruset kom förhindrade konspirationsteorier och myter arbetet med att komma ut ur pandemin, enligt Emma Frans som Àr författare och forskare inom medicin.

– Det finns en del problem med grupper dĂ€r man förnekar det som forskare kommer fram till i vissa frĂ„gor, dels nĂ€r det gĂ€ller klimatfrĂ„gan men ocksĂ„ nĂ€r det gĂ€ller vaccin och vaccinvilja. Och vi ser att det ger riktiga konsekvenser, sĂ€ger hon.

– Samtidigt har vetenskapen och forskare fortsatt vĂ€ldigt hög stĂ€llning, under pandemin stĂ€rktes förtroendet till och med. SĂ„ pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ser det ocksĂ„ bra ut.

Positivt narrativ

Veckan dÄ Nobelpristagarna tillkÀnnages kan vara en nervös tid för framstÄende forskare som hÄller sig nÀra telefonen. NÀr namnet meddelas kablas det ut över vÀrlden och in i historieböckerna.

– Det Ă€r en vecka dĂ„ vetenskapen stĂ„r i fokus. Nyheter har en tendens att fokusera pĂ„ negativa hĂ€ndelser, men hĂ€r blir det ett annat typ av narrativ, sĂ€ger Frans.

– Det Ă€r ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma mĂ€nniskans framsteg, rikta strĂ„lkastarljuset pĂ„ det vi fĂ„r av vetenskapen: bĂ€ttre lĂ€kemedel, nya vaccin, nya upptĂ€ckter, teknisk och demokratisk utveckling. Det Ă€r viktigt för att stĂ€rka vetenskapens stĂ€llning.

Men det har funnits kontroverser kring vem som har – och inte har – fĂ„tt ta emot Nobelmedaljen. Problem kan uppstĂ„ om för mycket fokus lĂ€ggs pĂ„ pristagarna och de stĂ€mplas som genier, menar Frans.

– Det finns Nobelpristagare inom naturvetenskap som efter att de fĂ„tt ta emot priset gjort ovetenskapliga uttalanden, till exempel föresprĂ„kat homeopati eller att man ska bota autism med antibiotika och cancer med c-vitamin, sĂ€ger hon.

– Den typen av pĂ„stĂ„enden kan legitimera ovetenskapliga uppfattningar. DĂ€rför Ă€r det viktigt att skilja pĂ„ verk och person Ă€ven inom naturvetenskap. Det Ă€r upptĂ€ckterna man belönar, det Ă€r inte upphovspersonen som Ă€r det viktiga.

Skev balans

SÄ Àr Nobelpriset alltid bra för vetenskapen?

– Jag Ă€r positiv pĂ„ det stora hela. Vi ska vara stolta över att vi sĂ€tter vetenskapen i centrum, sĂ€ger Frans som "för transparensens skull" flikar in att hon sitter i styrelsen för Nobelcenter, som dock inte har nĂ„got med prisutdelningen att göra.

– Men för att priset ska fortsĂ€tta vara relevant mĂ„ste man försöka komma Ă„t den skeva könsbalansen, sĂ„ att den kvinnliga representationen blir bĂ€ttre.

Fakta: Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) Ă€r Sveriges mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och lĂ„g bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprĂ€ngteknikens omrĂ„de.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlÄtenskap, den förmögenhet han tjÀnat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle anvÀndas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas Àven ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nÀmnde den kategorin i testamentet) utan benÀmns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna Äret hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte sÄ eftersom vetenskapliga rön oftast tar mÄnga Är att verifiera. Pristagarna belönas dÀrför relativt lÄngt efter att de gjort sina upptÀckter.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!