Övertid på klimatmötet – fortsätter i helgen

När klockan slog 18 på fredagen i Glasgow gick klimattoppmötet COP26 officiellt in på övertid. De tar tid för nästan 200 länder att komma överens och FN:s klimatkonferenser är ökända för att dra ut på tiden – det senaste i Madrid höll på till söndag eftermiddag.

Utanför mötets grindar smorde aktivister in sig i låtsasblod som en markering "för alla människor som kommer att dö på grund av trögheten därinne".

De sista förhandlingarna sker bakom stängda dörrar där det vänds och vrids på formuleringar som ska in i slutdokumentet. Det ska kunna godkännas av såväl klimatsårbara länder som världens största utsläppare och ekonomier som är beroende av fossila bränslen.

Delegaterna kämpar in i det sista för att få med så mycket av det egna landets ståndpunkter som möjligt.

"Många viljor"

Sent på fredagskvällen meddelade mötets ordförande att ett nytt utkast till slutdokumentet ska läggas fram först på lördag morgon. Förhoppningen är att COP26 sedan ska kunna sätta punkt innan dagen tar slut.

Några av de svåraste frågorna att komma överens om handlar om klimatfinansiering och regler som hanterar utsläppshandel mellan länder, enligt Sveriges klimatminister Per Bolund (MP).

– Det finns många olika viljor, konstaterar han.

Tidigare formuleringar från mötet om att fasa ut all kol och alla fossila subventioner har försvagats till att bara gälla det smutsigaste kolet och "ineffektiva" subventioner till fossila bränslen. Länder som Saudiarabien, Ryssland och Australien vill inte ha några formuleringar som pekar ut fossila bränslens roll i klimatkrisen.

– Vi har jobb kvar att göra för att se till att det inte urvattnas och tas bort helt ur nästa dokument, säger Bolund.

– Det är otroligt viktigt, inte minst för att svara på den förväntan som finns att inte bara ha bla-bla-bla och ord, utan att faktiskt gå till handling.

Höja ambitionen

Utkastet uppmanar också länder att snabba på och uppgradera sina klimatmål redan nästa år – i ett försök att minska gapet mellan nuvarande åtaganden och de stora utsläppsminskningar som behöver ske i närtid.

Men texten är för svagt formulerad på en rad områden, enligt Naturskyddsföreningen som vill se skarpare skrivningar om exempelvis ambition, anpassning och finansiering.

– Det här är ett otroligt viktigt möte och förslaget som ligger på bordet är i nuläget en besvikelse i relation till vad som behövs, säger generalsekreterare Karin Lexén.

– Samtidigt har det funnits mer av en konstruktiv vilja vid det här klimatmötet än tidigare, men det syns fortfarande för lite i förhandlingsresultatet.

Tredje gången gillt

Ett mål för COP26 är att slutföra Parisavtalets regelbok. Det handlar om hur utsläppshandel mellan länder ska regleras, hur rapporteringen ska vara transparent och hur ofta länder ska redovisa sitt klimatarbete.

Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, anser att det viktigaste för COP26 är att enas om regelboken.

– Det har varit en huvuduppgift för Glasgow att få regelboken komplett. Får vi den på plats tycker jag att man kan säga att det är ett lyckat möte.

Att regelboken ros i hamn innebär dock inte att världen har lyckats med klimatarbetet, betonar han. Men det kan hjälpa till att nå 1,5-gradersmålet.

– Vi behöver alla verktyg som finns i Parisavtalet för att arbeta med klimatambitioner. Utan verktyg blir det svårare att bedriva klimatarbete, säger Fridahl.

Bråk om pengar

Konflikten mellan rika och fattiga har blottlagts i Glasgow – där mindre utvecklade länder har blivit allt tydligare i kraven på mer finansiering. Pengar behövs för att anpassa samhällen till klimatförändringarna och täcka skador som redan uppstått.

Men de flesta rika länder vill att deras stöd till fattigare länder primärt ska gå till att minska utsläpp.

– Pengarna behövs till så mycket och det finns så lite. Det är en ordentlig nyckelfråga för Glasgow, säger Fridahl.

Fel håll

Även om förhandlingarna till stor del handlar om paragrafer, tekniska detaljer och bråk om ordval så är det stora uppdraget att se till att världens länder gör mer för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Hittills pekar utvecklingen åt fel håll. Utsläppen ökar i stället för att minska. Värdlandet Storbritannien hoppas kunna hålla liv i Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

För att klara det måste utsläppen minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, bedömer FN:s klimatpanel IPCC. I dag ligger temperaturökningen på 1,1 grader, vilket redan ger avtryck i form av extremväder, torka och översvämningar.