Inget loosande med snoozande

Det är forskaren Tina Sundelin vid Stockholm universitet som gått till botten med hur snoozandet påverkar resten av dagen.

Hon är själv inbiten snoozare och har alltid fått höra att det är dåligt, både av kollegor och sömnexperter.

– Men när jag kollade hittade jag inte en enda vetenskaplig studie som undersökt just snoozande. Så jag bestämde för att undersöka det, säger hon.

Fick sova på labbet

I en första studie fick 1 700 personer svara på frågor om sina morgon­vanor, hur mycket de sov, hur trötta de var och hur ofta de snoozar. Omkring 70 procent av de tillfrågade svarade att de brukar snooza.

Av dessa fick 31 personer komma till ett sömnlabb vid två tillfällen. Vid det ena tillfället fick de gå upp direkt när klockan ringde, vid andra tillfället fick de snooza var nionde minut i 30 minuter.

När de vaknat fick de göra olika tester som att lösa mattetal och försöka minnas olika färgrutor. De fick också svara på frågor om hur sömniga, optimistiska eller arga de kände sig. Testerna upprepades efter 40 minuter och ytterligare två gånger under dagen.

Bara positivt

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research, är lugnande för dem som snoozar. Deltagarna presterade till och med något bättre på det kognitiva testet just när de vaknat efter snoozandet.

Att somna om några gånger påverkade inte heller sömnighet eller humör. I snitt kortades sömnen med sex minuter efter snoozmorgonen.

– Sover man runt sju till åtta timmar gör inte sex minuter någon skillnad, säger Tina Sundelin.

Sedan hon inledde studien har det publicerats två andra som pekar på samma sak – snoozandet tycks inte ha några negativa effekter. Men hon påpekar att resultaten inte innebär att det är något för alla.

– I den här studien undersöktes de som redan snoozar regelbundet och för dem verkar det vara helt okej att fortsätta.