SkrÀnande fiskmÄsar och trutar som attackbajsar och dyker mot mÀnniskor i sann Hitchcockanda har blivit en del av gatubilden den hÀr tiden pÄ Äret. Just under första halvan av juni börjar deras Àgg att klÀckas och det Àr runt de nyfödda ungarnas flygtrÀning som den största dramatiken brukar ske.
ââJag hörde nyligen om en förskola dĂ€r en flygtrĂ€nande unge hade hamnat pĂ„ marken och förĂ€ldrarna flög omkring dĂ€r och bajsade pĂ„ barnen och gjorde dykningar, sĂ€ger ornitologen Lars Johansson.
Han Ă€r kommunal skyddsjĂ€gare i Ărebro och blir ofta kontaktad av bostadsĂ€gare och privatpersoner som har problem med aggressiva mĂ„sar.
FiskmÄsar började ta sig i till stÀderna i Sverige i början pÄ 70-talet för att hÀcka under sommarmÄnaderna. I april lÀgger de sina Àgg, i juni klÀcks de och sedan stannar de tills ungarna Àr flygfÀrdiga i slutet pÄ augusti, dÄ beger de sig tillbaka till de brittiska öarna och den franska Atlantkusten.
Husen Àr klippor
ââFiskmĂ„sarna tror att vĂ„ra hus Ă€r höga klippor i vatten, dĂ€r de kan bygga bon som Ă€r fredade frĂ„n rovdjur. De dras ocksĂ„ till Norden för att vi har ljusa nĂ€tter och dĂ„ finns det mycket mat hĂ€r. Det Ă€r lite missvisande att de heter fiskmĂ„sar för de Ă€ter mest mask, insekter som harkrankar och faktiskt gĂ€rna körsbĂ€r. Ăven smĂ„ fĂ„gelungar och möss ligger illa till sĂ€ger Lars Johansson.
Problemet som uppstÄr mellan djur och mÀnniska sker nÀr ungarna ska lÀra sig bli sjÀlvstÀndiga, dÄ vÀxlar de mellan att vara kvar i boet och bli matade samt att ta sig ut och leta mat sjÀlva.
ââNĂ€r en mĂ€nniska nĂ€rmar sig i den situationen försvarar bĂ„de mamman, pappan och Ă€ven slĂ€ktingar ungen genom att tömma tarmen. NĂ€r de inte har mer kvar att avlossa börjar de dyka mot fienden, men de gĂ„r aldrig sĂ„ lĂ„ngt att de pickar eller river en mĂ€nniska, sĂ€ger Johansson.
Den hĂ€r typen av situationer eller fiskmĂ„sar som skrĂ€nar nĂ€tterna igenom utanför sovrumsfönstret Ă€r dock inget vi mĂ„ste leva med. För Ă€ven om fĂ„glarna Ă€r fredade under hĂ€ckningsperioden, 1 april â 31 juli, Ă€r det tillĂ„tet att göra nĂ„got Ă„t problemet. FastighetsĂ€garna kan kalla in kommunens skyddsjĂ€gare eller anlita ett saneringsbolag som gĂ„r dit och pickar hĂ„l i Ă€ggen. Att ta hĂ„l pĂ„ Ă€ggen sĂ„ att ungarna dör Ă€r enligt Lars Johansson det bĂ€sta sĂ€ttet att fĂ„ fiskmĂ„sarna att bygga bo nĂ„gon annanstans.
Kommer tillbaka till samma plats
ââDe ruvar pĂ„ Ă€ggen i cirka 20 dagar. Om det gĂ„r 25 dagar och Ă€ggen inte klĂ€cks tappar de hormonerna som hĂ„ller dem intill Ă€ggen och att "nej det blev kanske inget" och sĂ„ ger de upp för det Ă„ret och flyger dĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Johansson.
Om man dÀremot flyttar bort boet eller förstör det, kommer de tillbaka och bygger ett nytt bo och lÀgger nya Àgg pÄ samma plats gÄng pÄ gÄng.
Bostadsföretaget Einar Mattsson har haft mycket problem med fiskmÄsar och trutar som byggt bon pÄ taken pÄ deras fastigheter och attackerar de boende.
ââVi har anlitat en entreprenör som har i uppdrag att i tidigt skede plocka bort bon eller Ă€gg. De lokaliserar bon med drönare pĂ„ de fastigheter som vi har problem med, sĂ€ger Erika Wallmo, fastighetsförvaltare pĂ„ Einar Matsson.
Det Àr framför allt de som har balkonger högt upp som har klagat för att de inte kan vara pÄ sina balkonger och det har ramlat ner fÄgelÀgg pÄ balkongerna.
Ornitolog Lars Johansson har ocksÄ sett exempel pÄ fiskmÄsar som kommer tillbaka till mÀnniskors hus varje Är och inte attackerar utan mer blir som sommargÀster, och han betonar fiskmÄsarnas nytta för den biologiska mÄngfalden.
ââFĂ„glarna som rör sig runt jordbruket har minskat med 80 procent de senaste 70 Ă„ren. Men i stĂ€derna Ă€r fĂ„gellivet i stort sett oförĂ€ndrat och det ska vi vara tacksamma för.