Inga stora middagar eller fester, instÀllda cuper och stÀngt pÄ krogen redan klockan 23. PÄ mÄndagen meddelade regeringen nya coronabesked.
FolkhÀlsomyndigheten bedömer att smittan fortsÀtter uppÄt de nÀrmaste veckorna, och befarar att smittotoppen kan bli mer lÄngvarig Àn man tidigare trott.
Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet, konstaterar att coronaviruset i och med omikron fÄtt ett helt nytt fÀlt att operera pÄ.
ââOmikron passerar vaccinernas första skyddsbarriĂ€r, vilket Ă€r skydd mot smitta och eventuellt milda symptom. DĂ„ kan viruset plötsligt börja infektera bĂ„de ovaccinerade och vaccinerade.
ââHade vi inte haft omikron hade vi kanske sluppit alla de hĂ€r rekommendationerna och restriktionerna. Men nu kom omikron och rörde till, sĂ€ger han.
"Bygger pÄ skyddet"
Och innan det kan bli bÀttre kommer det sannolikt först att bli vÀrre.
Smittokurvan, som redan pekar brant uppÄt, spÀs inom kort pÄ ytterligare av skolstarten, bedömer professorn.
TT: MÄnga kÀnner kanske hopplöshet i det hÀr lÀget. NÀr kan vi fÄ se en ljusning?
ââSer vi pĂ„ England och Danmark hade de ocksĂ„ en brant kurva uppĂ„t, men efter nĂ„gra veckor föll den. Vi har nĂ€stan samma vaccinationstĂ€ckning som dem sĂ„ med stor sannolikhet följer vi det mönstret. Det gĂ€ller att hĂ„lla ut, kurvan kommer att vĂ€nda ner, sĂ€ger Ali Mirazimi.
TT: Under hela pandemin har det pratats om flockimmunitet â vad hĂ€nde med den?
ââVi har inte nĂ„tt nĂ„gon flockimmunitet Ă€n, varken genom naturlig immunitet eller via vaccinationer. Men nĂ€r fler gradvis fyller pĂ„ med tredje dosen, ihop med alla de infektioner som nu sker i samhĂ€llet bĂ„de hos vaccinerade och ovaccinerade, bygger vi pĂ„ skyddet.
ââMen vi kommer aldrig att nĂ„ immunitet pĂ„ en sĂ„dan nivĂ„ att vi inte kommer att se nĂ„gon samhĂ€llsspridning. DĂ€remot kommer effekterna pĂ„ sjukhusvĂ„rden att bli betydligt mindre.
Sista som lamslÄr?
TT: NÀr kan corona bli en naturlig del av vÄrt liv?
ââVi fĂ„r se om det blir det. Tidigare coronavirus Ă€r som vanliga förkylningar som vi drabbas av ungefĂ€r vartannat Ă„r och som vi knappt blir sjuka av. Vi hoppas att det blir sĂ„, att viruset blir mildare och mildare.
Det kan dock ta flera Är, pÄpekar Mirazimi.
ââCorona kan Ă€ven vĂ€lja att gĂ„ en annan vĂ€g och bli mer som en influensavariant, som det krĂ€vs en ny vaccination mot varje Ă„r, frĂ€mst hos de Ă€ldsta och sköraste, sĂ€ger han.
Möjligen kan omikron vara den sista variant som lamslÄr samhÀllet pÄ det hÀr sÀttet.
ââAtt omikron sprids sĂ„ brett kan vara till vĂ„r fördel, att vi bygger upp ett skydd i samhĂ€llet som till slut bidrar till att vi kommer ut ur pandemin, sĂ€ger professorn.
TT: NÀr kan coronasmittan jÀmstÀllas med en vanlig influensasÀsong?
ââJag vĂ„gar inte sĂ€ga sĂ„ mycket mer Ă€n att vi kommer att ha att göra med det hĂ€r viruset ett bra tag till. Förhoppningsvis har vi 2023 byggt upp ett sĂ„ pass bra skydd i samhĂ€llet att pandemin inte kommer att pĂ„verka livet som sĂ„dant. Men dĂ„ tĂ€nker jag mig de rika lĂ€nderna. I fattiga lĂ€nder med lĂ„g vaccinationstĂ€ckning kan problemet bestĂ„ vĂ€ldigt lĂ€nge.