Lärare säger upp sig

Många lärare som inte fick del av lärarlönelyftet är besvikna. För Ove Lundmark blev det droppen och i fredags sa han upp sig från sin tjänst på Hortlaxskolan.

Lämnar. SO-läraren Ove Lundmark är en erfaren lärare, men han anses inte uppfylla kriterierna för att få del av Lärarlönelyftet. Nu har han sagt upp sig från sin tjänst på Hortlaxskolan.

Lämnar. SO-läraren Ove Lundmark är en erfaren lärare, men han anses inte uppfylla kriterierna för att få del av Lärarlönelyftet. Nu har han sagt upp sig från sin tjänst på Hortlaxskolan.

Foto: Torbjörn Carlsson

Hortlax2016-10-25 19:00

Ove Lundmark har många tjänsteår som SO-lärare på Hortlaxskolan, men när han via mejl en fredagseftermiddag fick veta att han inte tillhör de lärare som får del av regeringens särskilda satsning lärarlönelyftet så beslöt han sig för att sluta.

– Jag kände direkt att det fick vara nog och i fredags sa jag upp mig formellt. Jag vill betona att jag inte är bitter, men däremot förbannad, säger Ove Lundmark.

Du fick beskedet via mejl?

– Ja, det stod att jag inte uppfyllde kriterierna, men någon egentlig motivering fanns inte med. Inte heller har jag eller andra lärare haft några samtal med rektorn i förväg.

Stämmer på alla lärare

Ove Lundmark tycker att hela handläggningen är dåligt skött, men konstaterar att direktiven kommer uppifrån, ytterst från regeringen.

– Det är en klumpig reform som har lett till stora löneskillnader. På Hortlaxskolan är spännvidden från 27 000 till 44 000 kronor i månaden. Det är inga små belopp det handlar om.

– Jag vill hävda att kriterierna mer eller mindre stämmer in på alla lärare, men här nämns inte ens värdet av erfarenhet. Min starka sida är att vara lärare i klassrummet. Att undervisa är kul, men kringjobbet tar mycket kraft. Att gå på kurs och föreläsningar går att bocka av, men hur bra du är i klassrummet är svårare att mäta, säger Ove Lundmark som tycker att det är särskilt uppseendeväckande att de som valt att bli förstelärare först får 5 000 kronor och sedan en stor del av Lärarlönelyftet.

– Det var droppen. Löneskillnaderna blir groteska. Många förstelärare gör ett jättebra jobb, men andra inte.

Dålig stämning

Hur har det påverkat arbetsklimatet?

– Just nu är många lärare omotiverade och ett par kollegor pratar om att sluta. Det märks på stämningen i personalrummet och alla vill inte prata om det här, men lönelistorna är å andra sidan offentliga.

– En del är arga och besvikna och har varit in till rektorn. Jag har inte gjort det eftersom det redan är bestämt att jag inte får del av lönelyftet. Dessutom ska jag sluta, säger Ove Lundmark.

Insändarstorm

Pratet om att de lärare som inte fått del av lönelyftet ska prioriteras vid nästa års lönerevision ger han inte mycket för.

– Det är bara löjligt. Det handlar ju om betydligt mindre pengar.

Besvikelsen i lärarkåren är som sagt stor och på bland annat PT:s insändarsida har flera lärare anonymt vädrat sitt missnöje, men Ove Lundmark väljer att stå för sina åsikter.

– Jag förutsätter att jag inte hamnar i dålig dager för det, säger Ove Lundmark.

LÄS OCKSÅ: "Lärarlönelyftet skapar splittring i kåren"

LÄS OCKSÅ: "Facket förstår frustrationen"

Om Lärarlönelyftet och Förstelärare

Det finns fyra kriterier för att få del av Lärarlönelyftet, men det räcker att uppfylla ett av dem.

Skolverket skriver på sin hemsida att ”Du ska ha visat intresse för och god förmåga till att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i skolan”.

Detta ska ha skett genom att läraren:

• tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet,

• med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt,

• tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller

• tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Det räcker att uppfylla ett av de fyra ovanstående kraven för att få del av Lärarlönelyftet.

Regeringen har avsatt tre miljarder för reformen och det räcker till cirka 60 000 lärare. Långt ifrån alla lärare, men regeringen överlåter åt kommunerna att bestämma hur många som får ta del av Lärarlönelyftet och hur mycket varje lärare ska få i löneökning.

Löneökningen ska i genomsnitt vara minst 2 500 kronor och högst 3 500 kronor per månad. Den enskilda kommunen kan välja att ge en lärare 1 000 kronor och en annan 5 000 kronor eller besluta att ge samma löneökning till alla lärare som ingår i satsningen.

När det gäller reformen Förstelärare så har många kommuner valt att låta tjänsterna vara tidsbegränsade. Men regeringens intention med reformen är att löneökningarna ska vara permanenta och att de som utses till förstelärare blir det tillsvidare.

En förstelärare:

•är legitimerad lärare,

•kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet,

•har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen,

•även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

KÄLLA: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om