När man kliver innanför dörren känns det som att man kryper in i en slags grotta av överdådigt julmys. Redan i hallen möts man av den första lite smalare julgranen, anpassad för ett mindre utrymme. De andra tre julgranarna står på väl uttänkta platser i huset.
Jill Viklund har alltid älskat julen så hon kickar igång pyntandet redan i början av november. Det tar lite tid eftersom hon har en del saker att packa upp. Minst sagt.
– Jag har 17 flyttkartonger fulla med julpynt. När jag börjar så tar jag ner allt inne som ska bytas ut mot julsaker och sätter det i kartongerna, även taklampor, säger hon.
Medan hon pyntar lyssnar hon på julmusik från kassettbandspelaren som hon köpt enkom för att lyssna på ett speciellt band.
– Det är ett kassettband från 70-talet med Jan Sparring. På tv:n går julfilmer som The Holiday eller Love Actually.
För att hinna få allt på sin plats brukar hon ta ut semesterdagar från jobbet på Ivabs ekonomiavdelning. Där har kollegorna även fått nöjet att beskåda en ny julig utstyrsel dagligen.
– Från första december har jag något juligt på mig på jobbet och min kollega är lika jultokig, skrattar hon.
Jill Viklund får ibland höra att det är för tidigt att julpynta i november men hon tycker att det är upp till var och en.
– Varför ska man vänta om man tycker att det är roligt? När jag har julsakerna framme länge så hinner jag njuta av myset. Uppladdningen är det bästa.
Hon håller dock på traditionerna när det gäller julmaten och julmusten.
– Häromdagen drack jag lite julmust men jag äter inte julbord före julafton, dessutom är jag inte så förtjust i julmat. Det är egentligen bara mammas köttbullar som är ett måste.
Att slå in julklapparna är heller inte något hon längtar efter.
– Jag hatar att slå in julklappar. Ambitionen är att ha fina paket, men åh så tråkigt det är så det blir oftast sambon som får göra det.
Jill Viklunds starka känslor för julen grundlades redan i barndomen. Hennes mamma pyntade mycket och hon tyckte om att komma hem till myset.
– Sen har jag ju några roliga julminnen. Som när vi hade uppesittarkväll, spelade spel och det snöade otroligt mycket. Mamma öppnade dörren och gjorde ett glädjetjut och precis då gick strömmen, haha. Då blev det ännu mer mys med massor av tända ljus. Eller den gången pappa höll på att bränna upp bordet när julpappret for på ett ljus.
– En julafton när vi var små fick sex av åtta personer magsjuka, det var bara mamma och jag som klarade oss, säger Jill Viklund.