Morgan Axelson tar ett fast grepp om trapeziusmuskeln på Joakim Eriksson. Den kallas ibland ”kappmuskeln” och sitter i ryggens övre del - alltså den som håller upp kappan. Joakim ser ut att ha somnat med pannan mot kudden som ligger på stolsryggen och Morgan drar med händerna på baksidan om respektive axel och glider sedan utåt.
– På många människor är den här muskeln förkortad, säger Morgan.
Han är personlig tränare, medicinsk massageterapeut och kiropraktor och arbetar och undervisar på Axelsons Gymnastiska Institut i Stockholm. Han menar att massage handlar om att återställa balansen mellan rörlighet och stabilitet i kroppen.
– Vi sitter stilla för mycket, vilket gör att vissa muskler stelnar till och förkortas, medan andra tänjs ut och försvagas. Man kan säga att balansen mellan rörlighet och stabilitet i kroppen blir rubbad, vi blir rörliga och stela på fel ställen. Stelnar vi till i muskler som borde vara mer rörliga tar kroppen ut den rörligheten någon annanstans, till exempel i ländryggen, där många får ont.
Vid varje tryck vid massage ökar blodgenomströmningen i muskeln och ökar syretransporten dit. Men man ska inte trycka med tummarna, något som många nybörjare gör.
– Tummarna är svaga, dem ska man vara rädd om, säger Morgan Axelson och skrattar.
I stället använder han handlovarna och fingrarna. Använder man tummarna ska man låta kraften komma från armarna så att tummen inte arbetar så mycket.
Massage mjukar inte bara upp - många upplever också ett starkt välbefinnande och en psykisk avslappning. Det finns studier som pekar på att mängden oxytocin, ett hormon som bidrar till en känsla av lugn och ro, ökar i kroppen. Taktil massage, alltså beröringsmassage, används bland annat i demensvården och i palliativ vård, och har ofta en lugnande inverkan på patienterna.
Utbudet av behandlingar är stort och smått förvirrande. Det finns bland annat svensk klassisk massage, fibromassage, idrottsmassage, thaimassage och shiatsu. Morgan Axelson förklarar att det, liksom i mycket annat, går trender.
– Nu pratar man till exempel mycket om bindvävsmassage i media, vilket är en bra sak. Men det är egentligen något vi alltid har sysslat med.
Han tycker att man ska börja med att fundera över sina behov. Ibland vill man bara gå för välbefinnandets skull, medan man i andra fall har ont. Vid smärta i till exempel ryggen kan det också vara svårt att veta om man ska gå till en massageterapeut, eller om man ska kontakta en kiropraktor eller naprapat.
Claes Florman, som själv är kiropraktor, säger att det är viktigt att massageterapeuten har en bra utbildning och kan avgöra när massage inte hjälper, och annan hjälp behövs.
– Här får man lyssna på personen. Hur fick man ont och hur länge har man haft ont? Därefter avgör man vilken behandling som är lämplig, förklarar han.
Morgan Axelson avslutar med att massera nackrosetten, även kallad huvudvärksmuskeln, på Joakim Eriksson. Sedan är behandlingen klar och Joakim reser sig rödmosig och nöjd från stolen.
– Jag tar varje chans jag kan till att få massage, det är underbart, säger han.
Morgan, som väldigt sällan sitter stilla i sitt arbete, testade att sitta på kontor en period och han märkte omedelbart stor skillnad i kroppen. Han menar att vi bör få in mer rörelse i vardagen, ta pauser på jobbet och röra oss för att få igång cirkulationen.
– Och så kan man ju skämma bort sig själv med lite massage då och då. (TT)