Unik kulturskatt räddas för framtiden

I dag invigs Gallejaur kultur- och naturreservat i närvaro av bland andra landshövdingen samt representanter för Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. I Gallejaur, som ligger söder om Glommersträsk precis på gränsen till Västerbotten, kan man få uppleva både en unik kulturmiljö och härlig gammelskog.

Även Karlssons, "Kalles", bostadshus i reservatets västra del kommer i sinom tid att bli föremål för restaurering. Lägg märke till fasadens vackert brunröda färg! Byggnaderna i Gallejaur är alla omålade. "Se vilken fantastisk färgsättning, ingen konstnär skulle kunna åstadkomma detta!" utbrister Ingemar Sjölund.

Även Karlssons, "Kalles", bostadshus i reservatets västra del kommer i sinom tid att bli föremål för restaurering. Lägg märke till fasadens vackert brunröda färg! Byggnaderna i Gallejaur är alla omålade. "Se vilken fantastisk färgsättning, ingen konstnär skulle kunna åstadkomma detta!" utbrister Ingemar Sjölund.

Foto: Sofia Wellborg

GALLEJAUR2008-08-16 06:00
Det är alltså någonting så märkvärdigt som två reservat, ett kulturreservat och ett naturreservat, som ligger precis intill varandra och som invigs samtidigt.
Gallejaur med sin välbevarade bebyggelse med ett flertal omålade, av väder och vind vackert patinerade timmerbyggnader från slutet av 1800-talet, blir det andra kulturreservatet i Norrbotten och en av landets större reservat.
Omtalad film
Byn är naturskönt belägen på sydvästsluttningen mellan Gallejaurberget och sjön Gallejaur, numera ett vattenmagasin och regleringsdamm för kraftstationen i sjöns utlopp.
Om ni tycker att namnet Gallejaur låter vagt bekant så kan det bero på Åke Edströms hyllade dokumentärfilm "Systrarna i Gallejaur", där de tre systrarna Greta, Lisa och Ebba Karlsson berättar om livet i ett självhushåll från 1800-talet. Nu är de borta alla tre, Ebba dog så sent som i februari i år.
Innan Ebba Karlsson gick bort hann hon inrätta en stiftelse som nu är en av kulturreservatets ägare. I stadgarna uttrycker hon önskemål om att gårdsmiljön måtte bevaras levande och att besökarna ska få en god beskrivning av levnadssättet och och levnadsvillkoren som varit rådande på gården.
Men byggnaderna och hela den unika miljön som speglar ett norrländskt nybygges framväxt under 1800- och 1900-talen finns bevarade. För tredje året restaureras byggnadsbeståndet under ledning av byggnadsvårdaren och folkbildaren Ingemar Sjölund, Öjebyn. Han och hans två medarbetare är anställda av Gallijar-Järvlia kulturbygdsförening som får medel till ändamålet av länsstyrelsen.
Västerst i byn
Gallejaurs kulturreservat består av 64 byggnader, varav 54 är timrade och ett drygt 30-tal hör till Anners-Larsagården. I sin förstudie till kulturreservatet föreslår Crister Lövgren från Gallijar-Järvlia kulturbygdsförening (han är en av två åretruntbofasta i byn) att den publika verksamheten koncentreras till reservatets västra del kring gårdarna Karlssons och Anners-Larsa.
Nybygget Gallejaur insynades 1801 av Carl Svensson från Rörträsk. Hans bror Pehr och dennes hustru Elisabet kom dock att bli de första bofasta nybyggarna.
Systrarna Karlssons jordbruk lades ned i mitten av 1990-talet.
Gallejaur låg något svårtillgängligt bland bergen och först omkring 1950 fick byborna el, telefon och vägförbindelse till byn. Den bäst bevarade gårdsmiljön är Anners-Larsagården från 1860-talet.
Här finns månghussystemet bevarat med en ekonomibyggnad för varje funktion, en kvarleva från naturahushållningens dagar, och odlingsmarkerna i bykärnan har hävdats kontinuerligt sedan 1800-talet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om