En uråldrig gammelskog

- Här finns upp till 30 meter höga tallar - en imponerande pelarsal! - och merparten av skogen domineras av en generation träd som är kring 300 år gamla, såväl granar som tallar, berättar Frédéric Forsmark, länsstyrelsens naturvårdsenhet.
Det är ovanligt med en bynära skog som har dessa kvaliteter; det är därtill en sällsynt bördig och storväxt gammelskog, framhåller Forsmark. Bördigheten hänger samman med att området geologiskt är rikt på så kallad grönsten.
Upp till 350 år
Högst uppe på den flacka toppen av berget växer riktigt gammal granurskog, upp till 350 år. En del gammelgranar är draperade med hänglavar som ger skogen ett uråldrigt utseende. Här är påverkan från människan som minst i området.
Längre ned är påverkan från byn tydligare, men trots att man kontinuerligt har skattat skogen på träd för virke och ved är skogen anmärkningsvärt gammal. Frédéric Forsmark säger att människorna i byn har handskats lika varsamt med skogen som med allt annat, man har bara plockhuggit precis det man haft behov av.
I nedre halvan av sluttningen ner mot byn har skogen föryngrats efter två skogsbränder i förhållandevis tät följd efter varandra för cirka 200 år sedan. Den första branden inträffade omkring 1780 och följdes av ytterligare en brand cirka 1805.
Brandljud
De så kallade brandljuden (stamskada på ett träd orsakad av värme från skogsbrand; om trädet överlever börjar skadan övervallas) tyder på att den senare branden varit intensiv.
Det stämmer väl överens med med muntliga uppgifter som Forsmark fått från en av byborna om att en förfader till denne ska ha tänt på skogen på berget för att förbättra skogsbetet för kreaturen.
- Efter några år var tillgången på hallon så god i brännan att även folk från grannbyarna kom och plockade. Detta retade mannen, som enligt sägnen ska ha tänt på skogen en gång till. Denna gång blev branden mycket häftig och spred sig tre mil nedåt älvdalen.
Mannen drogs inför tinget för att ha anlagt den förödande branden, men lär ha klarat sig från straff.
Ett flertal rödlistade arter som är starkt knutna till urskogar och urskogsliknande skogar har anträffats i reservatsområdet, exempelvis den lilla vedsvampen rosenticka samt fågelarter som lavskrika och tretåig hackspett.

En uråldrig gammelskog

Gallejaur naturreservat med sin värdefulla gammelskog gränsar till kulturreservatet och omfattar den gamla skogen på Gallejaurbergets topp (450 meter över havet) samt bergets västra och södra sluttningar. Stora delar av skogen har karaktären av en riktig urskog.