Spänning och skratt av Disney
Föräldrafällan (1998)
Orginaltitel: The Parent Trap. Regi: Nancy Meyers. I rollerna: Lindsay Lohan, Dennis Quaid och Natasha Richardson. Genre: Äventyr, komedi, drama. Längd: 127 minuter.
Enäggstvillingarna Hallie och Annie separeras vid födseln då deras föräldrar skiljer sig och tar ett barn var. Pappan bor i USA och mamman i England. Barnen känner inte till varandras existens, men träffas av en slump på ett sommarläger flera år senare. Till en början uppträder de som rivaler och gör allt för att göra livet surt för den andre. De blir till slut isolerade till en egen stuga som straff och där inser de plötsligt att de är tvillingar. Flickorna sätter sen igång en invecklad plan som ska få deras föräldrar att bli tillsammans igen.
En av Disneys typiska familjekomedier, och den har charmen med sig hela vägen. Trots att filmen är ganska lång finns det ingen risk för att bli uttråkad då tvillingarna alltid är uppe i något nytt bus. Det finns också en värme och tillhörighetskänsla i vissa delar och filmen har ett större djup än de flesta andra i den här genren. Perfekt för familjekvällen eller då kompisgänget vill ta en nostalgitripp.
Julia Carlzon
Det man inte kan köpa för pengar
Can’t Buy Me Love (1987)
Regi: Steve Rash. I rollerna: Patrick Dempsey, Amanda Peterson och Courtney Gains. Genre: Romantisk komedi. Längd: 94 minuter.
Can’t Buy Me Love är historien om Ronald Miller, killen som till synes är för evigt dömd att sitta vid töntbordet i skolmatsalen, som betalar den populäraste tjejen i high school för att dejta honom i en månad. En tonårskomedi av rang.
Det är shorts som aldrig slutar nedanför lårens övre hälft, det är krusat hår åt alla håll och fnittriga tjejgäng i skolkorridorerna. Ungdomsfilmen från 1987 har allt man önskar ur en high school-rulle, och dessutom en tjugoettårig Patrick Dempsey i huvudrollen. McDreamy är inte lika drömmig i rollen som Ronald Miller som han är i sjukhusserien Grey’s Anatomy, men bestämmer sig för att göra någonting åt det. I filmen betalar han Cindy Mancini (Amanda Peterson) 1000 dollar för att hon ska låtsas dejta honom i en månad. Det behöver nog inte tilläggas att lek blir verklighet medan veckorna går, men medan Cindy får se Ronalds riktiga jag får resten av skolan se en uppklädd charad och man börjar undra vart jaget slutar och charaden börjar.
”Fantastisk filmmusik”
Filmen har i vissa sammanhang benämnts som en flopp, ett tappert försök till en fin sensmoral och en möjlighet att gå på djupet i frågor som rör popularitet, ungdom och sammanhang men istället faller offer för billiga knep för att nå höga tittarsiffror. Jag håller inte med. Tar man den för vad den är, vilket ju faktiskt är en high school-komedi av rang, får man lättsamhet, lite charmigt klumpiga replikbyten och ett av de bästa soundtracken musikvärlden sett. Ni vet den drömska symfonimusiken som kan spelas i filmer där en länge bortkommen prinsessa återvänder till sitt kungarike? Samma musik spelas i Can’t Buy Me Love, när huvudpersonen äntrar den värld som är hennes mammas walk-in-closet. Jag tror inte jag behöver säga något mer.
Linnea Lundström
Dagens viktigaste mål och tidernas viktigaste tonårsfilm
The Breakfast Club (1985)
Regi: Jon Hughes. I rollerna: Molly Ringwald, Anthony Michael Hall, Ally Sheedy, Emilio Estevez, Judd Nelson. Genre: Komedi, Drama. Längd: 97 minuter.
Fem stereotypiska ungdomar blir tvingad på en kvarsittning en lördag av olika anledningar. Sportfånen Andrew (Emilio Estevez), Värstingen John (Judd Nelson), Bratten Claire (Molly Ringwald), Nörden Brian (Anthony Michael Hall) och den udda Allison (Ally Sheedy). Under dagen går dem från att retas och bråka till att öppna upp sig och dela allt – plötsligt inser dem att de inte är helt olika varandra, som de tror.
En riktig tonårsklassiker som är ett måste om du inte redan sett den. Det är otroligt intressant och hjärtevärmande att se dessa ungdomar prata ut och lära känna varandra, det finns alltid något du själv kan känna igen dig i eller ta lärdom från.
Jag hade inga höga förväntningar då nästan allt filmas i samma rum och med tanke på året filmen kom ut – men jag föll pladask för filmen och värstingen John. Nu är det på tiden att drömma om livet som tonåring på 80-talet!
Agnes Hansius
Tim Burtons mästerverk
Edward Scissorhands (1990)
Regi: Tim Burton. I rollerna: Johnny Depp och Winona Ryder. Genre: Drama, Fantasy, Romantik. Längd: 105 minuter.
Vill man att hjärtat ska svämma över av kärlek och smärta är detta mästerverk av Tim Burton ett måste!
Man får följa Edward Scissorhands framgångar och besvär i Pastellstaden, där allt är fint och tillrättalagt och hans ganska monstruösa utseende och agerande inte alltid passar in. Johnny Depp utmärker sig som vanligt med sin fantastiska förmåga att skildra de lite annorlunda karaktärerna, och Tim Burton lyckas än en gång att varva det komiska med det sorgliga. Filmen har absolut har en släng av ”skönheten och odjuret”-temat i sig, men med en mognare ton.
Trots att den har några år på nacken är det underliggande temat om acceptans och olikheter alltid lika aktuellt, och kärlekshistorian i denna rulle är en av de bästa jag vet. En 90-talsfilm alla borde se!
Anna Gedda
Baserad på Shakespears ”Så tuktas en argbigga”
10 orsaker att hata dig (1999)
Regi: Gil Junger. I rollerna: Heath Leadger, Julia Stiles och Joseph Gordon-Levitt. Genre: Komedi, Drama, Romantik. Längd: 97 minuter
Cameron (Joseph Gordon-Levitt) är nykomling i stan och första dagen på High School träffar han den söta, populära Bianca. Det går inte vägen på grund av Biancas pappas regler om att hon inte får dejta en kille förrän hennes självständiga, argbigga till storasyster Kat (Julia Stiles) gör det. Nästa steg för Cameron är att hitta en kille som kan falla för Kat, i hemlighet. Skolans värsting (Heath Leadger) mutas av skolans populäraste kille, som också vill åt Bianca, för att gå ut med Kat. Men vad händer då Kat får reda på sanningen?
Jag både grinar och skrattar åt denna college-film med klass. Det är inte bara fest och söta killar precis som i alla andra college-filmer, utan det är om självständiga tjejer, viktiga ämnen som feminism och politik också. Jag kan inte låta bli att se denna film gång på gång, läsa citat från filmen, stirra blint på Heath Leadger (även fast min största idol i denna film är Kat/Julia Stiles) eller lyssna på filmens version av låten ”I want you to want me”. 10 orsaker att hata dig är en film jag aldrig kommer släppa taget om, aldrig någonsin.
Agnes Hansius
Jane Austens ”Emma” möter 90-talets high school-miljö
Clueless (1995)
Regi: Amy Heckerling. I rollerna: Alicia Silverstone, Brittany Murphy och Paul Rudd. Genre: Komedi. Längd: 97 minuter.
I denna twist på Austens roman följer vi den blott sexton år gamla Cher Horowitz. Rik, vacker, charmig och med förmågan att övertala alla till att göra precis som hon vill är hon utan tvekan skolans populäraste tjej.
När hon träffar på utbytesstudenten Tai bestämmer hon sig för att agera matchmaker, men inser rätt snart att det är något som fattas i hennes egna liv.
Denna film är ett måste! Den driver med iden om ytliga och elaka, men samtidigt bedårande tjejer som regenter i en typisk amerikansk high school. Clueless var en av många liknande filmer på 90-talet, men få har lyckats så bra.
EXTRA! För dig som gillar Clueless, kolla också in Mean Girls!
Clara Eriksson
En riktig svensson-film med stor gnutta humor
Sällskapsresan (1980)
Regi: Lasse Åberg, Peter Hald. I rollerna: Lasse Åberg, Lottie Ejebrant och Jon Skolmen. Genre: Komedi. Längd: 107 minuter
Den något socialt tafatta Stig-Helmer Olsson bestämmer sig för att åka på charterresa till Gran Canaria över julhelgen. Berättelsen kretsar kring Stig-Helmer och norrmannen Ole som av en slump hamnar bredvid varandra på planet och sedan också får dela rum på hotellet. Där träffar de systrarna Siv och Maj-Britt som de genast blir förtjusta i, men samtidigt har Stig-Helmer med sig en väska på resan med ett innehåll som skapar oanade konsekvenser. Ja, konsekvenser Stig-Helmer själv faktiskt inte har någon aning om.
Den här filmen är ju parodin på svensk 80-talskultur! Allt från analoga kameror till nätlinnen och inte får vi glömma Stig-Helmers minnesvärda repliker och pinsamma ageranden. På samma gång som den är fantastiskt rolig är den också hjärtvärmande och trevlig att se på. En riktig svensk klassiker.
Julia Carlzon
Så dålig att den blir bra
Blues Brothers (1980)
Regi: John Landis. I rollerna: Dan Aykroyd, John Belushi. Genre: Komedi, Action. Längd: 2 timmar 13 minuter
Jake, som just släppts från fängelset, besöker tillsammans med sin bror Elwood barnhemmet där de vuxit upp, bara för att upptäcka att det kommer rivas om inte en avgift på 5000 dollar betalas till skattekontoret – inom 11 dagar.
De bestämmer sig då för att sätta ihop sitt gamla band (”The Blues Brothers”) för att försöka tjäna ihop pengarna. På vägen lyckas de dock göra sig ovän med allt från ett gäng nazister, ett country-band, Jakes våldsamma ex och hela Chicagos poliskår.
Filmen är fylld av bra musik, humor som är så dålig att den blir fruktansvärt bra, 103 förstörda polisbilar och är helt enkelt ett måste att ha sett.
Vilma Alderheim