Med buller och bång infördes nya sedlar i valörerna 20, 50, 200 och 1 000 kronor den 1 oktober. Riksbankschefen Stefan Ingves gjorde själv premiärköpet i form av en Pippi-bok till sitt barnbarn.
Sedan dess distribueras nya sedlar i takt med att gamla sedlar tas ur cirkulation och i takt med att nya efterfrågas. Den första månaden distribuerades nya sedlar för 1 349 miljoner.
– Det har gått väldigt bra. Vi har inte haft några bulor längs vägen, säger Christina Wejshammar, chef för Riksbankens enhet för kontantförsörjning.
Små valörer
Efterfrågan har varit störst på de mindre valörerna, de som används mest som växel; 20- och 50-kronorssedlar.
– 200-kronorssedeln kommer nog bli vanligare efter årsskiftet då de kommer att finnas i alla uttagsautomater. Det är nästan det enda sättet att få tvåhundringarna, säger Christina Wejshammar.
Riksbanken har också undersökt hur väl informationen om utbytet av sedlar och mynt nått fram till allmänheten och till anställda i butiker och banker.
Som man kan vänta sig är kunskapen störst bland dem som hanterar pengar i arbetet. Men även bland vanligt folk känner nio av tio till att sedlar och mynt ska bytas ut. Riksbanken har också sett att myntanvändningen börjat öka, trots att de nya mynten inte kommer förrän nästa höst och att de gamla mynten inte tas ur bruk förrän sommaren 2017.
– Vi tror att folk har börjat tömma burkar och lådor, det är mycket bra, säger Christina Wejshammar.
Mindre kontanter
Allt fler köp görs med kort, mobilbetalningar eller via internetbanken. En del affärer tar inte ens emot kontanter längre, utan accepterar enbart kortköp. Omkring 2 procent av Sveriges BNP finns i form av kontanter. 1990 var motsvarande siffra nästan 10 procent av BNP.
Vid halvårsskiftet i år fanns sedlar och mynt för 78 miljarder kronor. Nu, bara fyra månader senare, har värdet av sedlar och mynt minskat till 74 miljarder kronor. (TT)