Betyg: PPPP
Tora är sjutton år. Hon bor ensam med sin pappa efter att mamman stuckit med en gris till man. Hon har en vän som heter Ivar, och är hopplöst förälskad i bibliotekarien Sven.
"Mellan dig och dig" handlar om Toras väg för att förstå sig på många av de komplicerade relationerna i sitt liv, speciellt till Ivar men också mycket till föräldrarna och Sven. Den utspelar sig i en norrbottnisk stad som många Pitebor bör kunna identifiera, trots författarens luriga namnbyten.
I ärlighetens namn är jag inte alltför förtjust i generella ungdomsböcker. Detta beror mestadels på grund av deras tendens att ha väldigt mycket fokus på sådana gojsiga tonårskänslor som jag inte relaterar särskilt mycket till.
Ett annat problem jag har med ungdomsböcker är att tonåringar ofta tycks porträtteras som känslostyrda och självcentrerade. Det var ganska oentusiastiskt jag gav mig i kast med denna bok.
Aldrig blir jag så glad som då mina negativa fördomar raseras. Aldrig har jag läst en ungdomsbok som känts så äkta som denna. På många ställen i boken känner man att författaren lånat mycket från egna upplevelser, vad som sker är sällan förskönat eller överdrivet på något sätt. Till och med jag kände igenkännande stråk i Toras berättelse. Sen att Tora går på precis samma skola som jag går på i verkligheten kändes också som ett litet plus i kanten.
En annan sak jag omedelbart tyckte om med boken är dess vackra språkbruk. Ordflödet har en sällsynt vacker klang och Toras eget diktskrivande boken igenom är definitivt vad jag gillar mest med den.
"Mellan dig och dig" är fortfarande inte min sorts berättelse direkt, men jag kan ärligt säga att jag tyckte om den. Dess effektfulla språk, verklighetskoppling och intressanta karaktärsutvecklingar gör den absolut läsvärd.
Jag tror att få ungdomar kan undvika att känna igen sig i några av de saker som händer Tora, så underliga att de bara kan vara verkliga.