Lumpen en plikt, men få får chansen

MILITÄR. Det är fortfarande en plikt att göra lumpen, men färre än hälften av varje årskull får chansen att mönstra och bara en bråkdel får i slutändan militär grundutbildning. Det gäller att vara vältrimmad så väl fysiskt som psykiskt för att komma ifråga.

Boden2007-10-17 00:00
TORBJÖRN CARLSSON
För första gången sedan 1994 får norrbottniska ungdomar mönstra på hemmaplan, det vill säga på I19 i Boden. Tuffa sparkrav har tvingat Pliktverket till hårda rationaliseringar och därför har verkets mönstringsorganisation valt att delvis ambulera. Tio sjuksköterskor, elva psykologer, tre läkare, sex mönstringsförrättare är några av dem som rest ända från skånska Kristianstad för att ta emot cirka 85 unga norrbottningar om dagen.

- Alla får göra en lämplighetsundersökning, men sedan sållas det rejält. Av en årskull på cirka 62 000 pojkar kallas cirka 25 000 till mönstring. Sedan beställer försvarsmakten hur många de vill ha. Det handlar om mellan
5 000 och 10 000 per år, säger Pliktverkets generaldirektör Björn Körlof.

Få får chansen

Det har blivit svårt att få göra lumpen?

- Ja, det kan man säga och vi vet att en del blir ledsna över att inte få chansen. Inte minst föräldrar hör av sig. Samtidigt är kraven mycket hårdare numera och många når inte upp till rätt nivå, säger Körlof.

Förutom att sjukdomar som allergi, astma och hörselskador blivit vanligare så har många 18-åringar dålig kondition och muskelstyrka. Dessutom blir de bara fetare. På några år har antalet överviktiga ökat från sju till 16 procent.

Hårdare krav

Thomas Lövgren, som jobbar på Pliktverkets huvudkontor i Karlstad, hävdar att de råder brist på riktigt bra soldatämnen. Han använder 2006 som exempel.

- Vi hade 62 000 mönstringsskyldiga, men bara 16 800 uppfyllde kraven. Av dessa var det bara 3 500 som höll måttet för jägarutbildning. Ytterligare 8 000 klassades som brigadsoldater, men exempelvis I19 har klagat på att så många värnpliktiga måste skickas hem i förtid.

- Kraven är mycket hårdare idag. En stridspackning väger 32 kilo, bara skyddsvästen väger 17 kilo. Knän och andra leder tar stryk och folk går sönder, förklarar Lövgren och muttrar samtidigt om en stillasittande och allt fetare dator- och Cocacola-generation.

En demokratifråga

För flickor är det ingen plikt att göra lumpen, men sedan 1980 kan de söka frivilligt. Varje år gör cirka 1 200 flickor det och av dessa får runt 400 chansen.

Men borde då inte alla få göra värnplikten eller i vart fall någon form av samhällstjänst?

- Det där är politik, men som privatperson är jag varm anhängare av att alla, så väl pojkar som flickor, borde få en grundläggande utbildning i att ta hand om sig själva och att arbeta i grupp. Det är om inte annat en demokratifråga värd att beakta, säger Björn Körlof.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Boden