När man kliver in genom dörren till det faluröda huset öppnar sig en storslagen utsikt över både odlingsfält och berg.
Här lever Sara och Ulf Lundberg med sina barn Gry och Minna.
– Jag har drömt om att bo på just den här platsen i många år. Min barndomsvän Sofia bor på bondgården en liten bit bort och det är hennes familj som äger marken här utanför. För femton år sedan frågade jag henne om vi fick köpa en bit mark för att bygga hus, men de behövde den för att odla på.
Sara och hennes man köpte istället ett äldre hus på Södra Pitholm, som de ägnade mycket tid till att renovera.
– En dag ringde Sofia och undrade om vi fortfarande var intresserade. Då hade vi hunnit rota oss på Pitholm, men förstod nästan direkt att vi inte skulle kunna tacka nej till möjligheten.
Eftersom både Sara och Ulf fantiserat om drömhuset i Bergsviken många gånger hade de en ganska klar bild över vad de ville bygga.
– Vi ritade ett nytt hus med inspiration från hur bostäder såg ut förr i tiden. Vi ville att det skulle passa in i landskapet och tog med oss mycket idéer och lärdomar från vår renoveringsresa. Det tog nästan ett år att göra ritningarna klara, men då var det planerat ner till tapetnivå, berättar Sara och häller upp varm glögg i sirliga glas.
Dofterna slingrar sig genom den öppna planlösningen på nedervåningen medan familjens svartvita katt tassar in med snöflingor i pälsen.
– Våra ledord har varit traditionellt, tidlöst och ljust. Vi vill att man ska få känslan av rymd när man kliver in i huset och vi har byggt för att släppa in ljuset så mycket som möjligt. När folk stannar till och säger att känns som om huset alltid har stått här är det den finaste komplimangen vi kan få.
Första spadtaget togs den 8 juni 2017 och familjen flyttade in knappt ett år senare.
– Att renovera och bygga hus tillsammans är något som stärkt mig och min man i vår relation. Man hör många som renoverar sönder sina förhållanden, men vi har teamat ihop oss ännu mer och det är en lyckokick för oss, att det gått så bra.
Snart är det dags att fira den andra julen i huset och precis som i fjol blir det ringdans mellan köket, hallen och vardagsrummet.
Den ståtliga julgranen har barnen dekorerat och huset är smyckat med granrisgirlanger, naturfärgade julstjärnor vikta av bakplåtspapper och ljusstakar av träkubbar.
Huset är visserligen nybyggt, men det är fyllt av arvegods, loppisfynd och detaljer från naturen.
– Miljömässigt har vi gjort ett stort fotavtryck, men vi tröstar oss med att huset i alla fall är energisnålt. Med tanke på det har vi valt att ta tillvara på de saker vi redan hade. Vi har faktiskt inte köpt en enda nyproducerad möbel sedan vi flyttade in. Dessutom ger ärvda saker huset själ.
Trälådan som julgranen står i är ett gammalt potatismått som kommer från Saras bonusfarfars hemgård i Fällträsk och en bordsskiva är en ombyggd ladugårdsdörr från Ulfs familj i Nattberg. Under sitsen på en mörk trästol återfinns graveringen ”Till Sara”.
– Det var min farfars mor och det är från henne jag fått mitt namn.
På julafton samlas släkten i huset och den gamla stolen från Saras farfars mor blir säkerligen använd när julens godsaker ska inmundigas.
– Jag älskar julen. Det är verkligen barnens högtid och det är så mysigt att pyssla och baka med dem, säger Sara och visar pepparkaksfasaderna som Gry och Minna dekorerat med kristyr.
– Hela första tiden kändes det verkligen magiskt att bo här, det var som ett lyckorus varje morgon man klev upp. Jag har fortfarande den känslan. Jag är nykär i vårt hus.