Restauranger har inte alltid rent mjöl i påsen

Är fetaosten på din pizza verkligen fetaost, och är din lövbiff verkligen skuret från innanlår av nöt? Inte alltid, det visar en projektinriktad kontroll som tio kommuner i länet gjort av pizzerior och restauranger.

"Om fetaosten inte kommer från Grekland och inte är gjort på får- eller getmjölk så är det ingen fetaost" säger miljöinspektören Åsa Andersson. Hon tycker att man som kund borde fråga oftare var livsmedlen kommer ifrån.

"Om fetaosten inte kommer från Grekland och inte är gjort på får- eller getmjölk så är det ingen fetaost" säger miljöinspektören Åsa Andersson. Hon tycker att man som kund borde fråga oftare var livsmedlen kommer ifrån.

Foto: Felicia Skiöld

ARVIDSJAUR2012-10-19 06:00

Projektanalysen talar sitt tydliga språk; vi kanske inte alltid får vad vi tror att vi betalar för. 84 verksamheter har under året inspekterats runt om i länet, och totalt är det 243 produkter som varit under lupp. Man kontrollerade om det som anges på menyerna stämmer överens med vad som serveras på tallriken. 69 procent av produkterna var rätt märkta, 20 procent fel märkta och 11 procent tveksamt märkta när man inte kunnat fastställa varifrån produkten kommit ifrån när det antingen saknats följesedlar eller originalförpackning.

- Det kan exempelvis handla om att det står att det ska finnas krabbkött på en pizza, när det i själva verket är crabsticks eller crabfish. Det kan bli ett problem för dem som är allergiker. Falsk marknadsföring helt enkelt, säger Åsa Andersson som är miljöinspektör vid Arvidsjaurs kommun.

Krabba felar ofta
Och det är just krabban som visade sig vara den produkt som oftast felar. Hela 82 procent av inspektionerna visar att det inte alls var krabba som serverades, tätt följd av parmaskinka (65 procent) och fetaost (44 procent). Vad restauranger och pizzerior däremot ofta märker rätt är oxfilé och lax.

- Det var bara två procents avvikelse på dem.

Syftet med projektet var att kontrollera om livsmedelsföretagarnas verksamhet bedrivs i enlighet med livsmedelslagstiftningens regelverk och är tänkt att öka företagares kunskap och medvetenhet om vikten av redlighet och spårbarhet.

- De som fått anmärkningar på menyerna har lovat att ändra i dem så att det stämmer överens med vad som faktiskt serveras. Om man inte gör det kan det bli fråga om föreläggande om vite eller helt enkelt ett förbud mot att servera mat.

Checklistor
Åsa Andersson tycker att det är bra att man har sådana här projekt tillsammans med andra kommuner, inte minst för att kunna hjälpas åt.

- Arvidsjaur är för litet för att en sådan här undersökning ska kunna bli statistiskt tillförlitlig om man bara tittar på vårt samhälle, det är bra att kunna jämföra sig med andra kommuner. Dessutom får vi tid att till exempel ta fram checklistor och dylikt som vi annars kanske inte hade haft möjlighet att göra.

Förtutom Arvidsjaurs kommun har även Piteå, Älvsbyn, Boden, Gällvare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix och Kiruna deltagit i rapporten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om