Det känns som att sitta bland ett gäng vänner som samlats för att umgås.
– Jag minns att vi fick 22 öre per timme i risktillägg för att det var ett farligt jobb, berättar Arne Bergh och snabbt hörs andra säga att någon sådan lyx fanns minsann inte på deras tid. Stämningen är lättsam även om ämnet stundtals är allvarligt. Någon har tagit med tidningsurklipp från 1982, bara månader innan den nästan hundraåriga flottningen i Piteälven upphörde.
Erfarenheter
Under det återkommande tisdagskafeét i Arvidsjaur, som anordnas av ABF, berättar Arne Bergh på tisdagen om sina egna erfarenheter inom flottningen. Han ger intrycket att vara en van talare i ämnet, men tisdagskafeét är första gången han talar om detta inför publik.
– Det var Ragnar som också har pratat här som sa att jag borde göra det, och jag har bilder som ingen sett så jag tänkte varför inte? berättar Arne Bergh.
Tisdagskafé för Arvidsjaurs daglediga har funnits länge. Många återkommer och det är särskilt en träffpunkt för äldre som flyttar in till samhället från byarna.
Personer med hemtjänst
– Det är flera år sedan som Arvidsjaur påbörjade arrangemang riktade till personer med hemtjänst, men det blev så att de i sin tur tog med både vänner, släkt och grannar vilket inte riktigt var meningen. Då fick ABF frågan om vi inte kunde ordna något för andra daglediga då intresset verkade finnas, berättar Kerstin Lidström, en av två verksamhetsadministratörer hos ABF Norr i Arvidsjaur. Och det visade sig bli en lyckad satsning.
– Beroende på väder och ämne har vi mellan 10 och 57 besökare varje gång. I dag är vi 25, säger hon.
Kaféet anordnas varannan tisdag i Medans källare och nästa samtalsämne är spanska sjukan samt mordet i Bonnstan.